Nyårslöfte
Mitt nyårslöfte blir att jag ska se till att unna mig själv ett äventyr 2009. Något långt bortom att ligga på soffan.
Gott nytt år!
Jag hade planer på att skriva någon liten årskrönika dagen till ära, kanske göra som många andra och lägga upp en massa bilder från året som har gått. Men vad tusan, året är ju inte slut än. Så det får vänta tills imorgon. Så jag dricker min öl, och värmer gårdagens lasagne i väntan på att året tar slut. Oavsett vad som händer de sista 5 timmarna på 2008, så har det trots allt artat sig till ett bra år, på så många sätt. Så håll utkik, snart kommer det en sammanfattning av året som har gått. Men tills dess;
Grått nytt hår!
Grått nytt hår!
Bloglovin
Varför inte följa bloggen via Bloglovin.com, och inte riskera att missa ett endaste litet inlägg. Där du t.ex. kan bläddra igenom alla nya inlägg på bloggarna du läser, bara genom att trycka nästa. Tokigt smidigt! Så tryck på länken nedan min profilbild till höger, och registrera dig för tusan!
Grattis Sandra!
Min lillasyster Sandra går och blir 20 idag. Grattis till dig!! Men det är lite läskigt. Ge fan i att bli så gammal. För det betyder ju alltid att jag är fyra år äldre. Jag hänger inte med.
Morfar ringde för en timme sedan, och undrade om jag skulle med till Munkfors. Han har ungefär lika bra framförhållning som undertecknad. Kanske till och med sämre. Att ringa vid tolv på förmiddagen är i regel total idioti, antingen sover jag och skiter i att svara, eller så sover jag och svarar bittert. Men så kan det vara så som idag, en turdag, då jag vid 6 igår morse lyssnade på självhypnos där jag skulle vakna efter 4 timmar, pigg och utvilad. Det gjorde jag också. Så vaken var jag mot allt rimlig förmodan.
Problemet är ju att jag präglar in ett beteende i den gamle mannen. Att han kan ringa vid den här tiden. Så han lär ju inte sluta...
Den här bjuder jag på. (Sandra, Jag, Cim och Louise, anno 1993)
Morfar ringde för en timme sedan, och undrade om jag skulle med till Munkfors. Han har ungefär lika bra framförhållning som undertecknad. Kanske till och med sämre. Att ringa vid tolv på förmiddagen är i regel total idioti, antingen sover jag och skiter i att svara, eller så sover jag och svarar bittert. Men så kan det vara så som idag, en turdag, då jag vid 6 igår morse lyssnade på självhypnos där jag skulle vakna efter 4 timmar, pigg och utvilad. Det gjorde jag också. Så vaken var jag mot allt rimlig förmodan.
Problemet är ju att jag präglar in ett beteende i den gamle mannen. Att han kan ringa vid den här tiden. Så han lär ju inte sluta...
Den här bjuder jag på. (Sandra, Jag, Cim och Louise, anno 1993)
Håri å dan
När klippte jag mig senast? Jag minns inte riktigt, men jag tror att det var hos syrran i somras eller något, och då tog jag bort nästan allt med en trimmer. Nu är det jäklar inte långt ifrån en hockeyfrilla. Dags att besöka en frisör för första gången på 4-5 år kanske? Jag tror det...
Om ett nyårslöfte
Det är när det börjar närma sig nyår, som man börjar reflektera och titta tillbaka på året som har gått. Man gör en liten årskrönika för sig själv, man lever sig tillbaka. Man kan fråga sig om det varit ett bra år. Man ger ett nyårslöfte för att göra nästa år bättre. Det är kanske nu man ska titta tillbaka på vad man gav för löfte förra nyår. Har man lyckats hålla det? Detta skrev jag på nyårsdagen, för knappt ett år sedan via wap på lunarbloggen.
Tis 1 jan 11:44
"Gott nytt år på er alla. Själv upplevde jag en nyårsafton utöver det vanliga. Istället för våldsamt supande, blev det werthers orginal och pommac, och fyrverkerier beskådades genom pansarglas. Men jag fick en nyårskram iaf. Tjejen ifrån england, och jag satt uppe ett tag efter tolvslaget och väntade på att nattmedicinen skulle verka, och tittade på rush hour. En konstig nyårsafton faktiskt. Helt enkelt ett konstigt slut på en konstig månad, och på ett jobbigt år.
2007 var året då jag tappade mig själv i marken, och gick i tusen bitar. December har varit månaden då jag tvingats lappa ihop mig själv, ett pussel som jag inte klarar ensam. Ett enormt pussel, där man inte ens vet vart man ska börja. Men jag måste försöka. Mitt nyårslöfte i år blir att jag ska må bra när det är dags för 2009. Att mitt pussel ska vara till större delen löst tills dess. I övrigt önskar jag inget annat av mig själv. Nu ska jag dock äta. Gott nytt år, än en gång!"
Det måste vara ett av de få nyårslöftena som jag i efterhand kan känna att jag är på väg att lyckas med. Kanske också det svåraste, på sätt och vis. Att må bra är kanske en luddig formulering för många, men sett ur mina ögon just då var det en enorm utmaning. Det var ett berg av ångest jag var tvungen att bestiga. Det kändes länge som att jag bara klättrade och klättrade, för att hela tiden falla tillbaka, sedan fick jag klättra lite till. Det var egentligen inte förrän två månader sedan, då vinden svepte bort molnen och jag plötsligt såg toppen för första gången, med den klarblåa himmeln ovan. Nu ska jag bara ta de sista stegen, sen är jag uppe.
Det regnar aldrig ovan molnen, men det gäller att hålla i sig så att man inte blåser ner.
Jag skummade igenom inläggen jag hade skrivit. Detta är kanske det som kommer närmast till att beskriva hur jag kände mig just då. En knapp vecka innan jul förra året. Inlåst med min egen hopplöshet. Sätt detta i perspektiv till hur jag skrivit den senaste tiden, så kan man väl nästan säga att jag har infriat mitt nyårslöfte?
Tis 18 dec 2007 15:08
"I 21 dagar har jag suttit här nu. 3 veckor. Tre Jävla veckor. Tiden börjar gå fortare nu, det är lite underligt att man kan, på något vis, vänja sig vid denna otroliga tristess. Det börjar nästan bli någon form av likgiltighet. Det känns som att det kvittar. Jag vet inte längre om jag är glad eller ledsen, jag följer bara apatiskt med strömmen. Frukost-förmiddagskaffe-lunch -eftermiddagskaffe -middag -kvällsfika. Lite pingis emellan. Det är min tröst, jag har blivit jävligt bra på pingis nu.
Det är jävligt irriterande att man inte kan skriva en begränsad mängd text, när man uppdaterar bloggen via wap. På fredag är man ett år äldre. Hemska tanke. Någon som kan hjälpa mig att vrida tillbaka tiden 5 år? Tänk vad mycket jag hade kunnat göra annorlunda. Tänk om jag hade kunnat stanna kvar i kalmar, och fixat skolan åtminstone. Jag har sån ångest över de val jag gjort längs vägen, som lett mig till ett ljusgult rum, på en låst psykiatrisk avdelning. Jag känner mig så otroligt ensam. Fruktansvärt ensam
För 21 dagar sen hoppades jag, att jag skulle lyckas med en sak åtminstone. Är det då inte en aning ironiskt att jag misslyckades. Allting var liksom klart. Men icke. Någonting Jävlas med mig. Jag skäms inte över att jag ligger här. Men jag skäms så fruktansvärt över att jag misslyckats. Igen. Jag skäms över att folk vet om att jag misslyckats. Igen.
Det jobbigaste som finns är när andra säger att det var bra att klarade mig. Då vill jag bara krypa ut ur min kropp och gömma mig. För om de bara ser vad jag ser, så hade de inte sagt så. Om de kände mig, så som jag känner mig själv, hade de med glädje kastat ut mig ifrån 10:e våningen. För om inte jag själv står ut med mig, hur ska då andra kunna göra det? Solen skiner ifrån en klarblå himmel, och rimfrosten glittrar där ute. Men det är likväl ännu en grådaskig dag. Blää. Ta en dag i taget, johan."
Nu måste jag fila på nyårslöftet tills nästa år!
Tis 1 jan 11:44
"Gott nytt år på er alla. Själv upplevde jag en nyårsafton utöver det vanliga. Istället för våldsamt supande, blev det werthers orginal och pommac, och fyrverkerier beskådades genom pansarglas. Men jag fick en nyårskram iaf. Tjejen ifrån england, och jag satt uppe ett tag efter tolvslaget och väntade på att nattmedicinen skulle verka, och tittade på rush hour. En konstig nyårsafton faktiskt. Helt enkelt ett konstigt slut på en konstig månad, och på ett jobbigt år.
2007 var året då jag tappade mig själv i marken, och gick i tusen bitar. December har varit månaden då jag tvingats lappa ihop mig själv, ett pussel som jag inte klarar ensam. Ett enormt pussel, där man inte ens vet vart man ska börja. Men jag måste försöka. Mitt nyårslöfte i år blir att jag ska må bra när det är dags för 2009. Att mitt pussel ska vara till större delen löst tills dess. I övrigt önskar jag inget annat av mig själv. Nu ska jag dock äta. Gott nytt år, än en gång!"
Det måste vara ett av de få nyårslöftena som jag i efterhand kan känna att jag är på väg att lyckas med. Kanske också det svåraste, på sätt och vis. Att må bra är kanske en luddig formulering för många, men sett ur mina ögon just då var det en enorm utmaning. Det var ett berg av ångest jag var tvungen att bestiga. Det kändes länge som att jag bara klättrade och klättrade, för att hela tiden falla tillbaka, sedan fick jag klättra lite till. Det var egentligen inte förrän två månader sedan, då vinden svepte bort molnen och jag plötsligt såg toppen för första gången, med den klarblåa himmeln ovan. Nu ska jag bara ta de sista stegen, sen är jag uppe.
Det regnar aldrig ovan molnen, men det gäller att hålla i sig så att man inte blåser ner.
Jag skummade igenom inläggen jag hade skrivit. Detta är kanske det som kommer närmast till att beskriva hur jag kände mig just då. En knapp vecka innan jul förra året. Inlåst med min egen hopplöshet. Sätt detta i perspektiv till hur jag skrivit den senaste tiden, så kan man väl nästan säga att jag har infriat mitt nyårslöfte?
Tis 18 dec 2007 15:08
"I 21 dagar har jag suttit här nu. 3 veckor. Tre Jävla veckor. Tiden börjar gå fortare nu, det är lite underligt att man kan, på något vis, vänja sig vid denna otroliga tristess. Det börjar nästan bli någon form av likgiltighet. Det känns som att det kvittar. Jag vet inte längre om jag är glad eller ledsen, jag följer bara apatiskt med strömmen. Frukost-förmiddagskaffe-lunch -eftermiddagskaffe -middag -kvällsfika. Lite pingis emellan. Det är min tröst, jag har blivit jävligt bra på pingis nu.
Det är jävligt irriterande att man inte kan skriva en begränsad mängd text, när man uppdaterar bloggen via wap. På fredag är man ett år äldre. Hemska tanke. Någon som kan hjälpa mig att vrida tillbaka tiden 5 år? Tänk vad mycket jag hade kunnat göra annorlunda. Tänk om jag hade kunnat stanna kvar i kalmar, och fixat skolan åtminstone. Jag har sån ångest över de val jag gjort längs vägen, som lett mig till ett ljusgult rum, på en låst psykiatrisk avdelning. Jag känner mig så otroligt ensam. Fruktansvärt ensam
För 21 dagar sen hoppades jag, att jag skulle lyckas med en sak åtminstone. Är det då inte en aning ironiskt att jag misslyckades. Allting var liksom klart. Men icke. Någonting Jävlas med mig. Jag skäms inte över att jag ligger här. Men jag skäms så fruktansvärt över att jag misslyckats. Igen. Jag skäms över att folk vet om att jag misslyckats. Igen.
Det jobbigaste som finns är när andra säger att det var bra att klarade mig. Då vill jag bara krypa ut ur min kropp och gömma mig. För om de bara ser vad jag ser, så hade de inte sagt så. Om de kände mig, så som jag känner mig själv, hade de med glädje kastat ut mig ifrån 10:e våningen. För om inte jag själv står ut med mig, hur ska då andra kunna göra det? Solen skiner ifrån en klarblå himmel, och rimfrosten glittrar där ute. Men det är likväl ännu en grådaskig dag. Blää. Ta en dag i taget, johan."
Nu måste jag fila på nyårslöftet tills nästa år!
Folköl
Vad gött det är att dricka lite folköl på kvällen. En liten vardagslyx som jag inte kunnat unna mig nu när jag jobbar om nätterna. För då börjar jag jobba på kvällen, vilket gör att det inte lämpar sig att röra en öl om man ska jobba. Dels blir man lite småtrött, dels är det inte så fint att dricka när man ganska nyss har stigit upp. Sedan jag börjat jobba så har det verkligen inte blivit någon alkoholkonsumtion att räkna med. Tråkigt, men säkert nyttigt.
Jag får helt enkelt passa på att njuta ikväll!
Jag får helt enkelt passa på att njuta ikväll!
Bruksanvisning
Min kära faster gav mig som bekant en Perkulator bryggare i julklapp. Jag satt precis och ögnade igenom bruksanvisning - i brist på annat. Den sista punkten i vad man inte ska göra var :
- Använda aldrig perkulatorn i mikrovågsugn.
- Koka ej över öppen eld.
- Bör aldrig användas som 18:e hål i en inomhusgolf-turnering.
- Använd aldrig som sparbössa vid bryggning
- Använd aldrig vid tyngdlöshet.
- Sladden skall aldrig användas vid sexlekar (Perkulatorn är inte heller någon butt-plug)
- Försök aldrig att ringa med perkulatorn.
- Limma aldrig fast fikon i eluttaget.
- Häll aldrig bensin i perkulatorn.
Jag ställde klockan
För att försöka bli mänsklig igen, så fick jag börja vända tillbaka dygnet inatt. Satte klockan på 13:00. Jag vill lova att det tog emot att försöka få fart på kroppen den tidiga timme. I alla fall när man två dagar i rad vaknat vid 18-tiden. För att sätta det i perspektiv, så är det samma sak som om du skulle gå upp vid 7 varje morgon, men plötsligt få för dig att du ska upp vid 2 istället.
Jag satt med "morgonkaffet" tills klockan var efter midnatt igår. Det kändes lite konstigt faktiskt. Nu är jag på min sista mugg, något närmare acceptabel tid på dygnet. Vissa planer finns på att bege sig till Munkfors en sväng, där syrran huserar. Eller Syrrorna just för tillfället, då fiskrensarna från Göteborg också har tagit sig till de djupa värmländska skogarna.
Jag måste snart till affären också och införskaffa ytterligare förnödenheter. Så att man kan klara sig igenom mellandagarna också, och kanske kan ta sig ut på rean. Även om jag måste erkänna att jag inte kan tänka mig att det finns så mycket tilltalande där ute för tillfället. Inte för denna månadens plånbok i alla fall. Även om jag känner på mig att jag måste införskaffa ett par byxor. Det och en ny mobiltelefon. Telefonen jag har nu har sjungit på sista versen det senaste året, men några pengar till att köpa en ny har inte funnits och att skaffa ett abonemang har inte varit ett alternativ. Men jag vill inte ha vilken telefon som helst. Jag är otroligt kräsen när det kommer till en sådan investering, för jag är inte av åsikten att en mobiltelefon är till för att ringa med. Det är ju bara en av alla funktioner jag vill ha. Det ska vara en telefon som håller sig relativt modern under en längre period, den ska dessutom inte riskera att gå sönder efter ett år eller två av normal användning. Kvalité ska dé va! Sen givetvis SonyEricsson. Jag överväger inte något annat märke. En Nokia rör jag till exempel inte vid. Finskt fylle-skit. Men jag har hört att de är duktiga på att göra Gummistövlar - något de kan satsa på istället.
Jag är sugen på två modeller just nu, allt beroende på hur mycket pengar jag vill lägga ut. I första hand handlar det om C905 - Den med 8,1 megapixel kamera och massor av andra gottigheter. Eller dess föregångar C902, som har en fullgod 5 megapixelkamera. Båda har GPS, något som jag tycker låter himla fiffigt om man villar bort sig på fyllan någon dag. (Det har hänt förr och händer säkert igen). Just nu lutar det åt C902 dock, på grund av priset. den är trots allt 1500 kronor billigare. 1500:- är trots allt en halv enkelresa till Malaysia. Men den 25:e januari blir det nog en sådan investering! Priset kanske har gått ner då dessutom.
Men nu ska jag låta bli att tänka på allt sådant och istället dricka upp kaffet och fokusera på att handla mat.
Selamat jalan
Jag satt med "morgonkaffet" tills klockan var efter midnatt igår. Det kändes lite konstigt faktiskt. Nu är jag på min sista mugg, något närmare acceptabel tid på dygnet. Vissa planer finns på att bege sig till Munkfors en sväng, där syrran huserar. Eller Syrrorna just för tillfället, då fiskrensarna från Göteborg också har tagit sig till de djupa värmländska skogarna.
Jag måste snart till affären också och införskaffa ytterligare förnödenheter. Så att man kan klara sig igenom mellandagarna också, och kanske kan ta sig ut på rean. Även om jag måste erkänna att jag inte kan tänka mig att det finns så mycket tilltalande där ute för tillfället. Inte för denna månadens plånbok i alla fall. Även om jag känner på mig att jag måste införskaffa ett par byxor. Det och en ny mobiltelefon. Telefonen jag har nu har sjungit på sista versen det senaste året, men några pengar till att köpa en ny har inte funnits och att skaffa ett abonemang har inte varit ett alternativ. Men jag vill inte ha vilken telefon som helst. Jag är otroligt kräsen när det kommer till en sådan investering, för jag är inte av åsikten att en mobiltelefon är till för att ringa med. Det är ju bara en av alla funktioner jag vill ha. Det ska vara en telefon som håller sig relativt modern under en längre period, den ska dessutom inte riskera att gå sönder efter ett år eller två av normal användning. Kvalité ska dé va! Sen givetvis SonyEricsson. Jag överväger inte något annat märke. En Nokia rör jag till exempel inte vid. Finskt fylle-skit. Men jag har hört att de är duktiga på att göra Gummistövlar - något de kan satsa på istället.
Jag är sugen på två modeller just nu, allt beroende på hur mycket pengar jag vill lägga ut. I första hand handlar det om C905 - Den med 8,1 megapixel kamera och massor av andra gottigheter. Eller dess föregångar C902, som har en fullgod 5 megapixelkamera. Båda har GPS, något som jag tycker låter himla fiffigt om man villar bort sig på fyllan någon dag. (Det har hänt förr och händer säkert igen). Just nu lutar det åt C902 dock, på grund av priset. den är trots allt 1500 kronor billigare. 1500:- är trots allt en halv enkelresa till Malaysia. Men den 25:e januari blir det nog en sådan investering! Priset kanske har gått ner då dessutom.
Men nu ska jag låta bli att tänka på allt sådant och istället dricka upp kaffet och fokusera på att handla mat.
Selamat jalan
Jag...
... Njuter av ledigheten.
Intressant
Jag såg att någon hade googlat sig in på min blogg inatt, nyfiken som jag är tittade jag efter vad personen ifråga hade sökt på. "ångest efter utekväll" blev resultatet. Där min blogg kom fram som 7:e träff. Snart så kan du slå upp bakfylleångest i ett uppslagverk, och det finns en stor bild på mig. Det kan inte vara ett gott tecken! Hahaha.
En liten, liten värld.
Jag har varit här i två timmar och jag har redan fått två smärre chocker. Först går det förbi en tjej, och jag tycker att jag känner igen henne. Men det går så fort så jag hinner inte tänka mycket mer. Sen kommer de tillbaka och hon hälsar på mig, då är det ju en tös som jag har pratat med massvis över nätet, men aldrig träffat. Hon bor här på hotellet med sin pojkvän. Himla trevligt och en jätte-överraskning. Dock blev jag så förvånad att jag inte riktigt vad jag skulle säga, haha.
Den andra kom när baren skulle gå hem. Då kommer en av tjejerna fram och frågar om jag vet vem Märta är. Det visste jag ju naturligtvis, då det är min farmor. Då smyger det sig fram att hon är barnbarn till Farfar Nisses quinna. Åtminstone tror jag att det var så det låg till med det hela. Det var i alla fall lite små-roliga tillfälligheter.
Nu ska jag återgå till arbetet och dammsuga. Who ho!
Den andra kom när baren skulle gå hem. Då kommer en av tjejerna fram och frågar om jag vet vem Märta är. Det visste jag ju naturligtvis, då det är min farmor. Då smyger det sig fram att hon är barnbarn till Farfar Nisses quinna. Åtminstone tror jag att det var så det låg till med det hela. Det var i alla fall lite små-roliga tillfälligheter.
Nu ska jag återgå till arbetet och dammsuga. Who ho!
Godkväll
Jag vaknade inte tidigare idag inte. Eller jo, det gjorde jag, men jag somnade om lika snabbt och kröp inte ur sängen förrän klockan var för långt efter 18:00 på kvällen. Men det är ju så mörkt nu! Jag har inte en möjlighet att avgöra vad klockan är när jag ligger där och snusar. Det blir tokigt helt enkelt. Sen måste jag ju begripa att jag inte kommer vakna i tid om jag går och lägger mig vid 9 på morgonen. Men det är ju så gött att avsluta dagen/natten med att växla några ord med Malaysiskan innan jag faller i sömn. Då rinner tiden iväg.
Jag fick en Chokladask av tomten igår på jobbet. Så nu sitter jag och äter mig tjock och fet på paradis-praliner. FARLIGT. Sista natten det här året nu och det ska bli riktigt gött vill jag lova. Sen är jag ledig tills den 2:a Januari. Frågan är vad man ska roa sig med då? Jag tror dock inte att jag orkar bege mig iväg något imorgon dock, då morfar ska iväg med Louise och Cim till Munkfors och Sandra. Så jag tror att jag ska ringa och meddela det ikväll. För ska jag gå upp tidigt, och börja göra mig i ordning innan de ska iväg så kommer jag ju vara fullkomligt död. Somna tidigare är ju inte heller lätt, då jag trots allt fortfarande är uppe i varv efter jobbet. Näe. Vi får ta det en annan dag helt enkelt.
Så nu ska jag se på ondskan, och sedan bege mig till jobbet.
Tjo!
Jag fick en Chokladask av tomten igår på jobbet. Så nu sitter jag och äter mig tjock och fet på paradis-praliner. FARLIGT. Sista natten det här året nu och det ska bli riktigt gött vill jag lova. Sen är jag ledig tills den 2:a Januari. Frågan är vad man ska roa sig med då? Jag tror dock inte att jag orkar bege mig iväg något imorgon dock, då morfar ska iväg med Louise och Cim till Munkfors och Sandra. Så jag tror att jag ska ringa och meddela det ikväll. För ska jag gå upp tidigt, och börja göra mig i ordning innan de ska iväg så kommer jag ju vara fullkomligt död. Somna tidigare är ju inte heller lätt, då jag trots allt fortfarande är uppe i varv efter jobbet. Näe. Vi får ta det en annan dag helt enkelt.
Så nu ska jag se på ondskan, och sedan bege mig till jobbet.
Tjo!
Steka pannkakor.
Nog för att jag berättade att jag var en aning trött på pannkakor, för inte så länge sedan. Men i brist på fanatsi och tid så tänkte jag att jag kunde dona lite av den varan idag också. Men mitt stora problem har varit att vända på de jäklarna utan att de går sönder. Men nu så har det kommit tillbaka till mig. Men då blev pannkaksstekningen inte någon utmaning längre. Istället har jag idag roat mig med att lära mig att vända dem i luften. Efter att ha fått åtminstone 3 halvor av pannkaka på golvet/spisen, så har jag faktiskt lyckats!
Så nu, en julafton som denna, snurrar pannkakorna i luften på ölmegatan. Dé ni!
Snart dags att jobba igen.
Så nu, en julafton som denna, snurrar pannkakorna i luften på ölmegatan. Dé ni!
Snart dags att jobba igen.
God Jul!
Jag önskar alla söta läsare av den här bloggen en mycket, mycket, mycket God Jul! Själv planerar jag att sova bort det mesta av den. Men det är ju inte annat än att jag kan ta igen det nästa år istället. :)
Nu sitter jag på jobbet och känner mig ovanligt effektiv. Det mesta har flutit på bra och jag blev överraskad över att det var så pass mycket gäster här inatt. Mycket trevligt måste jag säga, men det är ju inte så många hotell som är öppna över jul, och någonstans måste de stackars gästerna bo. Naturligtvis är de varmt välkomna att hålla mig sysselsatt en mörk natt som denna. Komsi, komsi!
Sista minuten
Klockan var väl strax efter 16 på eftermiddagen då jag faktiskt lyckades förflytta mig ur lägenheten, och ner på stan för att påbörja och slutföra julhandlandet. Det blev inte mycket, men mer än förra julen i alla fall. Ett fall framåt. Men jag tyckte inte alls att det var roligt att stångas med alla julstressande människor, och lyckades bli klar ganska snabbt. Sen en sväng in på bolaget där jag kom på att det inte var något jag ville ha.
Snart är det dags att bege sig till hotellet igen. Men gud så trött jag känner mig just nu.
Snart är det dags att bege sig till hotellet igen. Men gud så trött jag känner mig just nu.
Jag är hopplös.
Jag hade lite planer på att gå ut på stan idag, handla lite, kolla runt och se om jag kan insupa någon som helst julkänsla. Men i vanlig ordning låg jag och snarkade vid 14, och vid 15, och vid 16. Vid 16:20 tittade jag upp och såg att klockan var för mycket. Jag sträckte ut mig hand, slösurfade halvsovandes tills dess att klockan började närma sig tjugo i fem. Först då gick jag upp och satte igång en skvätt kaffe. Hela dagen försvann i vanlig ordning. Men å andra sidan är det väl inget akut som jag måste införskaffa, men andå lite störande.
Men det är en dag imorgon också, och då har jag ju egentligen ingen ursäkt. Då måste jag ju gå ut för att behålla någon form av värdighet. Men ack så jobbigt.
En sak som jag hade tänkt att köpa var en 35:a whiskey. För att ta födelsedags supen retroaktivt, men det slutade med att jag bara begav mig till Pekås och köpte folköl för en liten stund sedan. Men även lite andra förnödenheter. För en gångs skull så kommer det finnas bröd i detta hushåll, då jag har lite hemgjord julskinka som skall förtäras. Då är ju julskinkemacka fullkomligt oslagbart, med lite röbetssallad. En annan ny investering gjorde jag också, då i form av en "Nicer dicer". Det är alltså ett redskap för att tärna grönsaker och dylikt. I mitt fall ville jag ha något så att jag kunde göra janssons lite enklare, genom att strimla potäter. Jag provkörde den nyss, och det tycks ju faktiskt fungera. Hyfsat i alla fall.
Jag fick lön från försvarsmakten nu också. På - hör och häpna - 216 svenska kronor. Men det är ju trots allt en trevlig liten bonus, och det får gå oavkortat till travet imorgon. Så kanske det blir massor av miljoner istället. Men det ser ju trevligt ut med två poster där det står LÖN på kontoutdraget.
Nu ska jag luta mig tillbaka en stund till, sen blir det mat. Vad vet jag inte än.
Men det är en dag imorgon också, och då har jag ju egentligen ingen ursäkt. Då måste jag ju gå ut för att behålla någon form av värdighet. Men ack så jobbigt.
En sak som jag hade tänkt att köpa var en 35:a whiskey. För att ta födelsedags supen retroaktivt, men det slutade med att jag bara begav mig till Pekås och köpte folköl för en liten stund sedan. Men även lite andra förnödenheter. För en gångs skull så kommer det finnas bröd i detta hushåll, då jag har lite hemgjord julskinka som skall förtäras. Då är ju julskinkemacka fullkomligt oslagbart, med lite röbetssallad. En annan ny investering gjorde jag också, då i form av en "Nicer dicer". Det är alltså ett redskap för att tärna grönsaker och dylikt. I mitt fall ville jag ha något så att jag kunde göra janssons lite enklare, genom att strimla potäter. Jag provkörde den nyss, och det tycks ju faktiskt fungera. Hyfsat i alla fall.
Jag fick lön från försvarsmakten nu också. På - hör och häpna - 216 svenska kronor. Men det är ju trots allt en trevlig liten bonus, och det får gå oavkortat till travet imorgon. Så kanske det blir massor av miljoner istället. Men det ser ju trevligt ut med två poster där det står LÖN på kontoutdraget.
Nu ska jag luta mig tillbaka en stund till, sen blir det mat. Vad vet jag inte än.
Sergeant Soffpotatis
Jag ligger utfläkt i min alldeles för lilla, och obekväma, second hand bäddsoffa. Jag är fortfarande lite sömnig, lite trött och inte ett dugg sugen på att göra någonting. Fast idag har jag ju som tur är en ursäkt att inte engagera mig allt för mycket. Jag kan gott ligga kvar här tills klockan är 22, då det är dags att förflytta denna stora kropp till hotellet för att inleda nattens begivenheter. Det blir säkert väldigt lungt och skönt inatt också, söndagnätter brukar sällan bjuda på något utöver det vanliga. För det är av naturliga skäl inte många som bor på hotell en söndagnatt, och kanske i synnerhet inte ett par dagar innan jul. Men det lär förvisso märkas.
Frågan är vad jag ska äta ikväll. En pizza är ju väldigt enkelt, men det har jag ju ätit två gånger den här månaden redan. Men jag har inte så mycket annat att laga till som är snabbt och enkelt. Jag blir såå slö när jag har jobbat natt och vet att jag ska gå på ett nattpass igen. Men vi får se vad det blir, rågfrasen är ju dessvärre slut, så jag kan inte upprepa gårdagens kulinariska mästerverk. Det blir väl helt enkelt trippelsynd den här månaden. Jag måste skärpa mig.
En oväntad födelsedagspresent kom idag också. Jag blir sergeant eftr nyår, då försvaret ska Nato anpassas. Det låter ju betydligt trevligare än Furir. Sergeant Nensén. Ja, det låter rätt bra.
Sen får jag passa på att tacka för alla gratulationer, från alla möjliga och omöjliga håll!
Tack!
Frågan är vad jag ska äta ikväll. En pizza är ju väldigt enkelt, men det har jag ju ätit två gånger den här månaden redan. Men jag har inte så mycket annat att laga till som är snabbt och enkelt. Jag blir såå slö när jag har jobbat natt och vet att jag ska gå på ett nattpass igen. Men vi får se vad det blir, rågfrasen är ju dessvärre slut, så jag kan inte upprepa gårdagens kulinariska mästerverk. Det blir väl helt enkelt trippelsynd den här månaden. Jag måste skärpa mig.
En oväntad födelsedagspresent kom idag också. Jag blir sergeant eftr nyår, då försvaret ska Nato anpassas. Det låter ju betydligt trevligare än Furir. Sergeant Nensén. Ja, det låter rätt bra.
Sen får jag passa på att tacka för alla gratulationer, från alla möjliga och omöjliga håll!
Tack!
24 år
Nu sitter jag som vanligt här på morgonkvisten och ugglar. Det är nu jag kan luta mig tillbaka lite och slappna av, slösurfa och eventuellt äta lite frukost. Det händer inte särskilt mycket just nu, inte ens SJ personalen har vaknat, eftersom att det råkar vara söndag. Det är inte heller vilken söndag som helst. Det är den 21:a december, då vi har årets längsta natt och Stalin firade sin födelsedag. Det är också 20 år sedan lockerbie-katastrofen. Sist men inte minst var det på dagen 24 år sedan jag började terrorisera planeten jorden. Det börjar bli länge sedan nu, om ett år har jag härjat i ett kvarts sekel och är halvvägs till femtio. Jag börjar bli gammal.
Fast å andra sidan så kan jag fortfarande känna mig ganska ung, om man betänker att jag ännu inte kan odla mustasch. Jag får visa leg när jag köper nikotintuggummin, samt det faktum att jag ännu inte är myndig nog att själv bestämma om jag vill sterilisera mig. Men i den här takten dröjer det inte länge förrän jag kan göra allt sammans, även om det inte är särskilt lockande med varken sterilisering eller mustasch.
20 minuter lite drygt tills jag får gå hem. Då jag ska sova och sedan upp och jobba igen. Okej då, jag kommer väl ligga på soffan och pilla navel en stund där i mellan. Men något firande blir det sannerligen inte.
Adios!
Latmask
Tror du verkligen att jag orkade laga till någon mat? Icke. Blev rågfras A-fil och banan istället. Gud vad slö jag känner mig. Snart dags att traska ner till stan och se vad denna natten har att erbjuda!
Då var det lördag!
Jag beger mig till jobbet en timme tidigare idag (inatt) också. Många bäckar små. Så nu får jag fundera på vad man ska äta ikväll, det lutar åt pasta carbonara om jag är helt ärlig. Det brukar nämligen räcka så att jag kan äta det imorgon också. Småländsk snålhet kanske. För jag lär ju inte vara så pigg imorgon heller, om jag känner mig själv rätt.
Stackarn!
Jag passar på att stjäla lite från Tjuvlyssnat.se igen. Fullkomligt lysande! Mina sympatier finns hos den mannen. Haha.
MacSupport, Sickla köpkvarter
En man ~35 kommer in i affären och börjar diskutera datorer med butiksbiträdet. Strax därpå kommer mannens fru in i butiken.
Frun (stressat): Du vet väl att vi ska vara hemma om 5 minuter.
Mannen: Så du tycker att vi har lite bråttom nu?
Frun: Ja vi måste åka nu!
Mannen (ironiskt): Ja det var tur att vi hann köpa den där lampan i alla fall. (Han vänder sig till butiksbiträdet och säger) Ja, jag kommer tillbaka när jag inte är gift längre.
Vilken hjälte!
MacSupport, Sickla köpkvarter
En man ~35 kommer in i affären och börjar diskutera datorer med butiksbiträdet. Strax därpå kommer mannens fru in i butiken.
Frun (stressat): Du vet väl att vi ska vara hemma om 5 minuter.
Mannen: Så du tycker att vi har lite bråttom nu?
Frun: Ja vi måste åka nu!
Mannen (ironiskt): Ja det var tur att vi hann köpa den där lampan i alla fall. (Han vänder sig till butiksbiträdet och säger) Ja, jag kommer tillbaka när jag inte är gift längre.
Vilken hjälte!
Det börjar bli dags.
Att bege sig till jobbet. En timme tidigare än vanligt, då det framfördes önskemål om detta. Något som jag definitivt inte har några problem med. Men det fick däremot bli kycklingvingar istället för något annat lite mer tidskrävande, då jag tänkte ta mig en lite senare utfodring denna kväll. Gott och enkelt! Perfekt framför TV:n dessutom.
Nu blir det jobb fredag-söndag, sen tisdag till torsdag. Sista rycket innan jag får vara ledig året ut. På tal om jobb så fick jag lönebeskedet idag! För November lyckades jag med konststycket att få EXAKT 7000 efter skatt och jäkelskap vill säga. Det blir sådär 200 kronor mer än vad jag skulle fått i socialbidrag, då jag fått en saftig elräkning den här månaden. Men ack så mycket mer tillfredställande, och aldrig mer behöver jag lämna in den där förbaskade blanketten, tillsammans med allt som har med min personliga ekonomi att göra. (Även om jag tänkte att jag skulle lura soc på en månadslön extra, men kände sedan att det är lika bra att låta bli, som den gode socialist och nyblivna skattebetalare jag är.)
Jag har minsann ett samvete. Sen lär jag ju känna mig rik som ett troll nästa månad istället. För just nu har jag lyckats med konstycket att inte ha några andra fasta utgifter än hyra, bredband och el. Jag har ju naturligtvis en TV hemma, men i och med att jag inte står på kontraktet, och att morfar och inga-lill betalar en licens, så går det på dem. Smidigt kryphål. Så jag kan behålla mitt goda samvete.
Nu - Jobba! Adjö.
Nu blir det jobb fredag-söndag, sen tisdag till torsdag. Sista rycket innan jag får vara ledig året ut. På tal om jobb så fick jag lönebeskedet idag! För November lyckades jag med konststycket att få EXAKT 7000 efter skatt och jäkelskap vill säga. Det blir sådär 200 kronor mer än vad jag skulle fått i socialbidrag, då jag fått en saftig elräkning den här månaden. Men ack så mycket mer tillfredställande, och aldrig mer behöver jag lämna in den där förbaskade blanketten, tillsammans med allt som har med min personliga ekonomi att göra. (Även om jag tänkte att jag skulle lura soc på en månadslön extra, men kände sedan att det är lika bra att låta bli, som den gode socialist och nyblivna skattebetalare jag är.)
Jag har minsann ett samvete. Sen lär jag ju känna mig rik som ett troll nästa månad istället. För just nu har jag lyckats med konstycket att inte ha några andra fasta utgifter än hyra, bredband och el. Jag har ju naturligtvis en TV hemma, men i och med att jag inte står på kontraktet, och att morfar och inga-lill betalar en licens, så går det på dem. Smidigt kryphål. Så jag kan behålla mitt goda samvete.
Nu - Jobba! Adjö.
Uppe med tuppen.
Idag vaknade jag vid halv sju på morgonen, kan du tänka dig? Jag gick och lade mig först vid 2 inatt, men vaknade märkligt tidigt trots det. Lite beroende på en mardröm modell lugnare, men ändå tillräckligt jobbig för att jag inte skulle vara särskilt intresserad av hur den slutade. Jag valde istället att brygga kaffe. Massor av kaffe! Men det passar mig alldeles utmärkt, då jag faktiskt tänkte att jag skulle se till att få en dag i vaket tillstånd. Planen var dock att påbörja dagen efter 11, men halv sju funkar ju också.
Planerna för dagen är lite luddiga. Men jag ska förflytta med blekfeta arsle mot stan i alla fall.
Planerna för dagen är lite luddiga. Men jag ska förflytta med blekfeta arsle mot stan i alla fall.
Presenter!
Jag tog mig en tur till faster Mona i Molkom den här helgen, där man i vanlig ordning åt och drack gott. Alltid lika trevligt! Syrran och Johnny var, som jag tror att jag nämnt tidigare, där också. Där delades det också ut presener / julklappar! bl.a. fick jag mig en Perkulator, en fickplunta och "snabelkalsonger" eller vad man nu ska kalla dem. Haha. Jag kanske lägger ut lite bider senare. Nu ska jag ordna lite föda, och göra mig i ordning för jobb inatt också. Fick ett sms för någon timme sedan, och det är klart att man vill jobba. Så nu är det bara att kasta ihop något ätbart och dricka upp mitt delikata perkulator-kaffe. Jag sov nämligen till 17:30 idag. Fyy mig.
Tack för en bra helg!
Tack för en bra helg!
Snö och elände
Detta är utsikten från mitt fönster. Något som gör att man inte riktigt har någon lust att gå ut. Snö är otroligt överskattat! Istället får jag drömma mig bort till skuggan av en palm, med ett kallt sexpack öl. Tänk vad härligt, man ack så avlägset.
Lucia
Jag tänkte inte ens på att det var det lucia idag. Jag befinner mig i min egna lilla bubbla, där världen utanför passerar förbi obemärkt. Men idag ska jag faktiskt se till att lämna lägenheten, och åka till Molkom en sväng och hälsa på min kära faster, med kusin och sambo. Sedan kommer lillsyrran och Johnny och tittar förbi också, så det ska minsann bli trevligt.
Jag gick upp vid tio idag, osedvanligt tidigt. Men det gick rätt bra, eftersom att jag lyckades somna i hyfsad tid inatt. Så förhoppningsvis är jag pigg och alert när det ska härjas i molkom!
Jag gick upp vid tio idag, osedvanligt tidigt. Men det gick rätt bra, eftersom att jag lyckades somna i hyfsad tid inatt. Så förhoppningsvis är jag pigg och alert när det ska härjas i molkom!
God morgon!
Nu är jag minsann vaken, kan du tänka dig?! Klockan är ju trots allt inte ens 12 än. Men jag kände ju att jag behövde vrida tillbaka dygnet lite nu när jag ska iväg till min faster imorgon. Jag var faktiskt ovanligt pigg när jag vaknade vid 11, trots att jag inte somnat till förrän klockan hade passerat sju på morgonen.
Jag tänkte också att jag skulle få se lite dagsljus för omväxlings skull. Jag hade nästan början glömma bort hur det såg ut. Inte heller fattade jag spontant eld då jag ställde mig i fönstret, och är således inte någon vampyr. Lite tråkigt kanske, då det säkert hade varit ganska kul att få springa runt och dricka blod och sova i likkistor om dagarna.
Jag lyckades
Min janssons blev inte alls dum, om jag får säga det själv. Det är ju knappast bra att jag har insett hur enkelt och gott det är att göra, då jag förmodligen kommer att komma på tanken att laga det fler gånger framöver. Många fler gånger. Tanken är att jag ska ge mig på att laga lite lasagne imorgon, om lusten faller på vill säga. Jag känner att det är dags att jag börjar variera mig ännu lite mer!
Janssons frestelse
Idag smäller det. Min stora favorit när det vankas jul, är janssons frestelse. Det har grämt mig att jag inte har lagt ner någon energi på att laga det själv. Men nu står den och gottar tills sig i ugnen. Hurvida det blir bra, återstår att se.
Jag jobbade dessutom etxtra länge i morse, och gick inte hem förrän vid halv nio. Man var ganska trött den sista timmen.
Morr...
Jag gick upp i onödan idag! Foto-labbet var ur funktion, så jag slet upp min blekfeta kropp ur sängen i onödan, och ödslade värdefull energi på att gå ner till stan.
Men jag fick höra att jag såg ut som en lärare, när jag irrade i stan. Ska man ta det positivt eller negativt?
Fotografering
Så fort jag har druckit upp mitt kaffe och börjar känna att jag är människa igen, så ska jag knalla ner till mitt-i-city för att fotas. Sen ska jag hängas. Upp på väggen alltså. Jag känner väl inte något enormt sug efter att posera framför kameran och få resultatet upphängt i receptionen på hotellet. Jag blir alltid hemsk på sådana bilder, undantaget är väl bilden jag tog på mönstringen, men det är för länge sedan för att vara giltigt, sen är finns den dessutom bara på ett sönderklippt värnplikts-leg.
Världen är liten. Häromdagen så berättade en kollega i receptionen att hon gått i samma klass som min lillasyster på högstadiet. Hon kände visst igen mitt efternamn och som tur är (för det mesta i alla fall) så är det efternamnet tämligen unikt.
Nu - mera kaffe.
Flashback
Nu när jag åt mina pannkakor så förstod jag varför jag inte har kommit på idén att laga till det tidigare. Jag är helt enkelt jäkligt trött på dem, dessvärre så hade det inte rikigt gått över än. Detta efter att ha ätit ärtsoppa och pannkakor varje torsdag, i tio månader. Jag försvann mentalt till ett dike vid nya skjutbanan på F17, ute i blekinges inte så djupa skogar. Där man stressade i sig pannkakor och ärtsoppa, innan det var dags för uppställning igen. Idag slapp jag i alla fall snuskburken.
Trött
Jag satte klockan på 15:00 idag, för att jag skulle få lite mer tid över innan det var dags att börja jobba igen. Men herre min get, vad trött jag var när telefonen började vibrera. Jag kröp nästan på alla fyra när jag skulle sätta igång kaffebryggaren, och få mig en liten skvätt av detta livselexir. Men jag orkade inte stanna uppe, utan lade mig under det varma täcket igen. Det kändes nämligen väldigt kallt och ogästvänligt denna tidiga timme på dygnet. Jag låg väl och slumrade till lite när min faster ringde, vid halv fyra. Efter att ha avgjort att det blir molkom-besök på lucia, så fortsatte jag min halv-dvala, endast avbrutet av sms från Malaysia. Först efter 16:30 började jag göra mig i ordning för att på allvar påbörja dagens begivenheter.
Nu roar jag mig med att steka pannkakor. Fin skit, minsann.
Jag har syndat
I och med att jag inte hade någon som helst ork att bege mig ner till pekås, för att inhandla förnödenheter, så beställde jag en pizza. Gott och enkelt, men livsfarligt just av de skälen. Jag förstår inte hur jag ska orka resa mig ur soffan om en stund, för att vandra vidare till nattens arbete. Jag hade kunnat lägga mig och sova en stund nu. Men jag får ta mig i kragen och påbörja färden om sisådär 20 minuter.
Jag drömde
Ibland blir drömmarna inte särskilt vettiga eller intressanta. Idag drömde jag om att jag skulle köpa mjölk på pekås, men när jag kom dit hade de precis låst till, så att det bara gick att komma ut. Men jag lyckades smita in när någon av kunderna skulle ut, och jag fick köpa min mjölk, och jag hann dessutom före en gammal tant som stod vid köttdisken. Det var allt! En helt otroligt meningslös dröm. Visst, den kanske betydde något, men i och med att mina drömtydar-kunskaper sträcker sig till tåg i tunnlar, så förblir det ovisst.
Nu blir det kaffe i alla fall, ett par koppar till morgonen. Sen är det bara att göra sig redo att göra sig redo att få bege sig till jobbet igen. Det var lungt och skönt inatt också, utan några större konstigheter. Inatt är det söndag, och då ska det enligt tradition vara lungt. Vilket säkert innebär att något konstigt sker, för att kompensera för förra natten.
Godmorgon! / Godnatt!
Nu har jag precis kommit hem från nattens arbete. Jag har börjat lära mig att det inte går att förutspå vad natten kommer att bjuda på, ibland är allt helt upp-och-ned. Inatt till exempel, då gick jag till jobbet och förberedde mig på en riktigt stressig natt. Det var ju trots allt fredagkväll. Men det var märkligt nog jättelungt, i synnerhet framåt småtimmarna. Detta ska ställas i kontrast mot när jag jobbade på måndagen, då det ska vara stendött på hotellet. Men då var det minsann totalt kaos, och lilla jag höll på att smälla av till och från. Men det är nog charmen med detta jobbet, du vet aldrig vad du har att vänta dig.
Jag trivs kanonbra där än så länge, trots att jag ofta känner mig som ett frågetecken och att jag ibland stressar upp mig själv till max. Jag kan lägga upp arbetet precis hur jag vill, då jag har en lista med saker som skall göras, i vilken ordning är helt upp till mig. Jag är helt enkelt ansvarig för att det ska vara gjort till klockan halv sju på morgonen, och det känns jäkligt skönt. Frihet att göra lite som jag vill. Att det är ett nattjobb passar mig alldeles utmärkt, jag hinner ärligt talat inte bli särskilt trött, och då har jag ändå slutat dricka kaffe efter klockan 2 på natten. Jag har inte ens bråttom hem, utan idag gick jag inte hem förrän vid tio i sju. Hem går jag dessutom med ett leende på läpparna, nöjd och belåten över att ha fått möjligheten att jobba ännu en natt.
Förövrigt är det nu helt klart att jag jobbar på julafton, och när jag fyller år. En alldeles utomordentlig anledning till att inte fira någon av de dagarna. Däremot så är jag ledig på nyår!
Näe, nu ska jag nog sova tror jag. Natti-natti!
Jobb
Inatt är det dags igen, och det blir fem nätter i sträck. Men det finns något tillfredsställande i att bara jobba och sova, i synnerhet då jag just nu saknar socialt liv vid sidan om detta. I synnerhet nu när jag sett klart på alla säsonger av Weeds, och har svårt att roa mig själv om nätterna. Jag kanske ska göra som alla andra, och se på Prison break...
Nu ska jag dricka upp mitt "morgon-kaffe" och fundera på vad jag ska äta ikväll.
Investeringar
Jag vaknade sent i vanlig ordning, efter att ha fått min skönhetssömn störd av att telefonen ideligen ringde. Jag trodde att man fattar piken när jag 3-4 gånger avvisar samtalet, och att personen i fråga bör förstå att jag har en skev dygnsrytm i och med att jag jobbar om nätterna. En aaaaaning irriterande. Till slut tvingades jag stänga av den. Dock så vill jag ha den igång ifall det ringer från jobbet, eller något annat av vikt. När det står "Morfar mobil" så kan jag räkna ut med min vänstra pungkula att det inte är något viktigt.
Hur som helst gick jag upp, och satte igång en liten skvätt kaffe. Då menar jag en liten mängd, bara 4 koppar. Min kaffeförbrukning har gått ner drastiskt om "mornarna". Jag hade inte heller tid att dricka min normala kanna, då jag kände att jag behövde komma ut lite idag. Så då var frågan - Vad ska jag göra ute? Jag såg över min lägenhet och försökte komma på något som jag behövde investera i, för att förgylla mina dagar lite. Först kom jag i min snålhet inte på något. Sen tänkte jag lite till, och kom på att jag måste försöka skaffa en scartsladd så att jag kan använda min DVD spelare. Väl inne på det spåret insåg jag att jag behövde en S-video kabel, för att kunna koppla min laptop till TV:n.
Det blev en ganska lagom stor investering på 208:- med tanke på min ekonomi. Men min levnadstandarn ökade dramatiskt, och jag kan nu sitta och slösurfa samtidigt som jag tittar på mina serier, som jag har liggandes på min laptop - på TV. Vilket varit mitt stora dilemma på sistone. Halleluja!
Imorgon natt är det dags att jobba igen. Jag hoppas innerligt att det går smidigare än i måndags! Men jag lär av mina misstag. Bl.a. annat så lät jag tre stackare vänta utanför i kylan i en kvart, innan jag hörde hur telefonen ringde, när jag var och vek tvätt. Av förklarliga skäl var de inte glada. Jag kan nämligen inte ha telefonen med mig in i tvättstugan, då det inte finns täckning där, utan får ha den liggandes utanför. Dock så hörde jag nog inte hur den ringde, då jag precis hade satt igång torktumlaren och tvättmaskinen. Så till nästa gång ska jag inte vika tvätten med torktumlare och tvättmaskin igång. Haha.
Ett fyllo lyckades dessutom smita in 3 gånger(!!) En gång tillsammans med gästerna som fick vänta, en gång när någon hade varit ute och rökt, och inte stängt dörre efter sig ordentligt. Den tredje gången precis när jag hade låst upp för morgonen. Det gick inte att få ut honom hellre, envis och bra full, och det tog en kvart varje gång. SÅ ENORMT FRUSTRERANDE!
Sen hände mer under natten, som jag inte har för avsikt att skriva om här. Höhö. Hoppas att ni hoppar och studsar av nyfikenhet.
Jag har slängt in en massa kyckling i ugnen, så snart ska jag utfodras. Tack och hej !
Kaffe
KAFFE KAFFE KAFFE!
Brandfara?
I förrgår insåg jag till min stora förskräckelse att min kaffebryggare sakta men säkert börjar åldras. Det är en väldigt simpel apparat, som egentligen bara har tre funktioner. Alltså brygga kaffet, hålla kaffet varmt, och genom en röd liten diod berätta att den är i full gång med någon de två förstnämna arbetsuppgifterna. Jag tackar gudarna för att det var den sistnämnda funktionen som just nu strejkade, då det vore ytterst otrevligt om jag inte fick dricka varmt kaffe, eller om jag rent av inte fick dricka kaffe över huvudtaget. Men jag märkte igår en stor nackdel med att bryggaren inte lyser. Då tror jag ju att den är avstängd, så den stod på någon timme igår och värmde en tom kaffekanna. INTE BRA!
Så jag har faktiskt för första gången sen jag flyttade hit, kontrollerat så att min brandvarnare fungerar som den ska. Tack och lov gör den det. Så jag kommer förhoppningsvis överleva den olycksaliga dagen som kaffebryggaren bestämmer sig för att byta profession, och istället bli mordbrännare.
Eller så köper jag en ny efter jul.
Så jag har faktiskt för första gången sen jag flyttade hit, kontrollerat så att min brandvarnare fungerar som den ska. Tack och lov gör den det. Så jag kommer förhoppningsvis överleva den olycksaliga dagen som kaffebryggaren bestämmer sig för att byta profession, och istället bli mordbrännare.
Eller så köper jag en ny efter jul.
Godmorgon
Mitt i min skönhetssömn började telefonen vibrera. Det är ett mindre mirakel att jag vaknade av det, då jag trots allt hade den på ljudlös. Jag fick ett sms. Jag sträckte mig mot telefonen och såg att det var från en av mina kollegor som också jobbar om nätter lite då och då. Hon undrade helt enkelt om jag kunde tänka mig att jobba inatt och jag svarade givetvis, att det kunde jag definitivt tänka mig! Jag blev bönhörd, och inatt så blir det jobb igen. Härligt!
Detta är också anledningen till att jag såg till att sova väldigt länge under dagen, så jag började inte med mina morgon rutiner förrän för någon timme sedan. Så nu sitter jag alltså och avnjuter en kopp kaffe, och tittar på That 70s Show samtidigt som jag funderar på när jag egentligen såg solen sist.
Detta är också anledningen till att jag såg till att sova väldigt länge under dagen, så jag började inte med mina morgon rutiner förrän för någon timme sedan. Så nu sitter jag alltså och avnjuter en kopp kaffe, och tittar på That 70s Show samtidigt som jag funderar på när jag egentligen såg solen sist.
Likenäs
Ambulanserna kör fram och tillbaka här utanför mitt fönster, dagarna i ända. Inte så märkligt med tanke på att jag bor granne med centralsjukhuset. Jag brukar roa mig med att läsa vart de kommer ifrån, lite som ambulansbingo. Fast utan vinster. Och utan bricka. Inte heller en duttpenna. Bara ambulanser. Men hur som helst, i vissa fall blir jag lite förbryllad, då jag ser ambulansen som är från Likenäs. Hur tänker de när de skriver att ambulansen är från en plats som heter just Likenäs?
Jag hade nog blivit en aning oroad om jag låg och trodde att jag skulle trilla av pinn, och läser att den efterlängtade ambulansen kommer från en ort med det namnet. Det jag hade sett framför mig är en liten udde där ambulanserna kör i skytteltrafik och dumpar lik. Med den bilden framför ögon hade jag nog fått lätt panik!
Jag hade nog blivit en aning oroad om jag låg och trodde att jag skulle trilla av pinn, och läser att den efterlängtade ambulansen kommer från en ort med det namnet. Det jag hade sett framför mig är en liten udde där ambulanserna kör i skytteltrafik och dumpar lik. Med den bilden framför ögon hade jag nog fått lätt panik!
