Lördag
Jag har verkligen inte haft någon som helst ork till någonting idag, då jag är bakfull som en uppstoppad finnjolle. Självklart får bloggen lida för detta, men imorgon är en ny dag! Då ska jag bättra mig.
Gårdagen tillbringades med David den korta, men en spontantur till kristinehamn som följd. Jag lyckades faktiskt planka på tåget dit, trots att den inte bestod av mer än två vagnar. Som vanligt blev det ju för mycket av det goda, men å andra sidan konsumerar jag inte alkohol så ofta nu, så det jämnar nog ut sig. Snart dags att sova, se någon film och hoppas på att världen inte snurrar fullt lika mycket när jag vaknar imorgon.
Tjo!
Gårdagen tillbringades med David den korta, men en spontantur till kristinehamn som följd. Jag lyckades faktiskt planka på tåget dit, trots att den inte bestod av mer än två vagnar. Som vanligt blev det ju för mycket av det goda, men å andra sidan konsumerar jag inte alkohol så ofta nu, så det jämnar nog ut sig. Snart dags att sova, se någon film och hoppas på att världen inte snurrar fullt lika mycket när jag vaknar imorgon.
Tjo!
Detta känns inte heller riktigt bra.
Barometern skrev igår att mellanbocken Elm har rest söder ut, till Holländska Heerenveen. Något som rent logisk borde vara att byta ner sig rejält. Varför? Jo. Helsingborg piskade stjärten av dem i UEFA cupen i höstas, och nu senast visade kalmar för Henkeborg vart skåpet ska stå. Således borde ju kalmar vara mycket bättre än de där nederländska mupparna. Sen pratar de jävligt konstigt i det landet.
Men visst, jag får väl köpa att våran lilla Viktor kanske har tröttnat på ölandsbron och alla dessa kroppkakor. Till och med jag gjorde det en gång i tiden, då jag tvingade mig själv i exil. Men förhoppningsvis inser Viktor, liksom jag, att gräset inte var mycket grönare utanför smålandsgränsen.
Men jag är lite kluven till om man ska låta honom gå som bosman eller sälja honom för en skitsumma redan nu. Hade det bara handlat om 4 rena miljoner, så som man får uppfattningen om att det handlar om, skulle jag aldrig acceptera att det släpper honom. Utan istället se till att vi vinner vårt efterlängtade guld i November. Men sen kom jag att tänka på att det borde finnas någon form av vidarsförsäljningsklausul i en sådan försäljning, och det skulle ju kunna bli guld värt när Elm gör succé, och barca, real madrid och chelsea startar budgivningen om honom.
Okej, nu var det väl lite väl. Men ärligt talat så litar jag på att Svante och co tar rätt beslut nu i sommar. De kommer ju knappast vara korkade med flit, och vi har råd att tacka nej till ett skambud. Det ser bra ut i vilket fall, vi står inte och faller med honom.
Förövrigt är det ju jävligt märkligt att de två rikstäckande kvällstidningarna inte har uppmärksammat att en av Sveriges mer lovande spelare är i Holland just nu. Hade det varit den där pajasen Rajalakso skulle väl bli en helsida. Fast å andra sidan har väl varenda sportjournalist skygglappar på, och fokuserar fullständigt på EM. Fotbollskanalen var i alla fall snabbt ute! plus till dem.
Nu hakade aftonblaskan på i alla fall.
Men visst, jag får väl köpa att våran lilla Viktor kanske har tröttnat på ölandsbron och alla dessa kroppkakor. Till och med jag gjorde det en gång i tiden, då jag tvingade mig själv i exil. Men förhoppningsvis inser Viktor, liksom jag, att gräset inte var mycket grönare utanför smålandsgränsen.
Men jag är lite kluven till om man ska låta honom gå som bosman eller sälja honom för en skitsumma redan nu. Hade det bara handlat om 4 rena miljoner, så som man får uppfattningen om att det handlar om, skulle jag aldrig acceptera att det släpper honom. Utan istället se till att vi vinner vårt efterlängtade guld i November. Men sen kom jag att tänka på att det borde finnas någon form av vidarsförsäljningsklausul i en sådan försäljning, och det skulle ju kunna bli guld värt när Elm gör succé, och barca, real madrid och chelsea startar budgivningen om honom.
Okej, nu var det väl lite väl. Men ärligt talat så litar jag på att Svante och co tar rätt beslut nu i sommar. De kommer ju knappast vara korkade med flit, och vi har råd att tacka nej till ett skambud. Det ser bra ut i vilket fall, vi står inte och faller med honom.
Förövrigt är det ju jävligt märkligt att de två rikstäckande kvällstidningarna inte har uppmärksammat att en av Sveriges mer lovande spelare är i Holland just nu. Hade det varit den där pajasen Rajalakso skulle väl bli en helsida. Fast å andra sidan har väl varenda sportjournalist skygglappar på, och fokuserar fullständigt på EM. Fotbollskanalen var i alla fall snabbt ute! plus till dem.
Nu hakade aftonblaskan på i alla fall.
Och hör sen!
Du är en fettdrypande mattant som släpar på tvångsmatade norrmän i dynghögen!
Tillfälligt bekymmersfri
Det är jag nu. Så härligt att kunna sitta med ett leende, utan att egentligen ha någon anledning till det. Det är mycket befriande!
I övrigt gör jag inte mycket idag. Hade hoppats på att lura ut David den korta på några öl, men den svikaren skulle besöka sina föräldrar. Så jag får gå törstig även denna dag. Bättre blir det nog imorgon, då skulle det minsann bli krök i hans nya lägenhet! Jag behöver det nu. En riktig genomkörare.
Ingen annan som har lust att roa mig en dag som denna? Känner mig lite ensam.
I övrigt gör jag inte mycket idag. Hade hoppats på att lura ut David den korta på några öl, men den svikaren skulle besöka sina föräldrar. Så jag får gå törstig även denna dag. Bättre blir det nog imorgon, då skulle det minsann bli krök i hans nya lägenhet! Jag behöver det nu. En riktig genomkörare.
Ingen annan som har lust att roa mig en dag som denna? Känner mig lite ensam.
Varför ler han?
Han står där vid klippkanten och försöker se botten på avgrunden i skymningsljuset, utan att lyckas särskilt väl. Dum som han är så böjer han sig lite framåt och lutar sig över kanten, i hopp om att kanske se bättre där. Men ingenting. Eller vänta, där var något tänkte han och lutade sig lite till precis i samma ögonblick som det den tjocka öronbedövande tystnaden med ens bröts av att det prasslade till i en torr buske bakom honom. Han ryckte instinktivt till, det var en fågel som satte sig på grenen. Men i samma ögonblick som han insåg det, hade han redan förlorat balansen. Det spelade ingen roll hur mycket han vevade med armarna i luften, hans kropp började sakta tippa över kanten.
I nästa ögonblick hade han ingen som helst kontakt med marken och föll handlöst ner, snabbare och snabbare, han förmådde inte ens att skrika. Istället började han tänka på eltejp. Vem uppfann egentligen eltejpen, och när? När han i sitt fria fall insåg vad det var han tänkte på, så blev han besviken. De säger ju nämligen att livet ska passera som en revy innan man dör, men icke. Inte en enda minnesbild, förutom en pinsam minnesbild ifrån gårdagens fylla. Men den räknas inte, då han plågats av den händelsen hela dagen.
Hela den här grejen med att dö är vansinnigt överreklamerad tyckte han nu. För han visste ju att han skulle dö. Det var absolut inget snack om den saken. Men han kunde inte känna något speciellt över det, utan fortsatte falla och vindmotståndet måste ju göra att mitt hår ser ut som fan när jag har landat, tänkte han. Fast å andra sidan, man blir väl inget vackert lik av att falla nedför en ravin i vilket fall som helst, fortsatte han den tankegången.
Jag undrar vem som hittar mig? Han skrattade till lite grann när han fick fram en bild av en stackars scout som hittar ett platt gammalt gamätet lik med världens fulaste frisyr. Men åt den saken var det ju inte mycket att göra. Men, tänkte han, vad kan man då göra de sista sekunderna av ens jordeliv? För det är ju knappast någon mening med att komma på någon lösning på något, i och med att man aldrig kommer kunna dela med sig av den. Men visst vore det ödets ironi om man kom på något sjukt smart just nu, funderade han.
Jäklar va högt upp jag måste varit, jag faller än och ingen botten så långt ögat kan nå, fortsatte han sina sista tankar. Fast det sa ju egentligen inte så mycket, då han knappt kunde se, eftersom att ögonen tårades av den starka vinden. Han kom också fram till att detta trots allt inte var ett allt för taskigt sätt att spendera sina sista sekunder på, det kittlade nämligen så härligt i magen! Sen säger ju alla att man inte hinner känna ett dugg av att man träffar marken. Fast å andra sidan, började han tänka, hur fan vet folk det? Det finns ju ingen som har kunnat berätta om det efteråt. Det skulle han aldrig ha tänkt, för nu blev han lite illa till mods.
Men som den trogna optimist han är, så slog han snabbt ifrån sig det, och insåg att han ta mig tusan skulle se till att ta reda på det, en gång för alla. Det var ju liksom inte så att han hade något annat val. Men nu började han bli lite fundersam igen, och kliade sig på hakan i fallet, och tyckte att det helt klart tog lite väl lång tid att nå marken. Han kanske hade hamnat i något hål, som gick tvärs igenom jorden, och han skulle kanske hamna i trakterna kring Nya Zeeland. Dit hade han alltid velat åka. Han log belåtet för sig själv.
*SPLAAATT!!!*
Det var därför det gamätna liket som den lilla scoutflickan hittade hade ett så fånigt leende på läpparna.
I nästa ögonblick hade han ingen som helst kontakt med marken och föll handlöst ner, snabbare och snabbare, han förmådde inte ens att skrika. Istället började han tänka på eltejp. Vem uppfann egentligen eltejpen, och när? När han i sitt fria fall insåg vad det var han tänkte på, så blev han besviken. De säger ju nämligen att livet ska passera som en revy innan man dör, men icke. Inte en enda minnesbild, förutom en pinsam minnesbild ifrån gårdagens fylla. Men den räknas inte, då han plågats av den händelsen hela dagen.
Hela den här grejen med att dö är vansinnigt överreklamerad tyckte han nu. För han visste ju att han skulle dö. Det var absolut inget snack om den saken. Men han kunde inte känna något speciellt över det, utan fortsatte falla och vindmotståndet måste ju göra att mitt hår ser ut som fan när jag har landat, tänkte han. Fast å andra sidan, man blir väl inget vackert lik av att falla nedför en ravin i vilket fall som helst, fortsatte han den tankegången.
Jag undrar vem som hittar mig? Han skrattade till lite grann när han fick fram en bild av en stackars scout som hittar ett platt gammalt gamätet lik med världens fulaste frisyr. Men åt den saken var det ju inte mycket att göra. Men, tänkte han, vad kan man då göra de sista sekunderna av ens jordeliv? För det är ju knappast någon mening med att komma på någon lösning på något, i och med att man aldrig kommer kunna dela med sig av den. Men visst vore det ödets ironi om man kom på något sjukt smart just nu, funderade han.
Jäklar va högt upp jag måste varit, jag faller än och ingen botten så långt ögat kan nå, fortsatte han sina sista tankar. Fast det sa ju egentligen inte så mycket, då han knappt kunde se, eftersom att ögonen tårades av den starka vinden. Han kom också fram till att detta trots allt inte var ett allt för taskigt sätt att spendera sina sista sekunder på, det kittlade nämligen så härligt i magen! Sen säger ju alla att man inte hinner känna ett dugg av att man träffar marken. Fast å andra sidan, började han tänka, hur fan vet folk det? Det finns ju ingen som har kunnat berätta om det efteråt. Det skulle han aldrig ha tänkt, för nu blev han lite illa till mods.
Men som den trogna optimist han är, så slog han snabbt ifrån sig det, och insåg att han ta mig tusan skulle se till att ta reda på det, en gång för alla. Det var ju liksom inte så att han hade något annat val. Men nu började han bli lite fundersam igen, och kliade sig på hakan i fallet, och tyckte att det helt klart tog lite väl lång tid att nå marken. Han kanske hade hamnat i något hål, som gick tvärs igenom jorden, och han skulle kanske hamna i trakterna kring Nya Zeeland. Dit hade han alltid velat åka. Han log belåtet för sig själv.
*SPLAAATT!!!*
Det var därför det gamätna liket som den lilla scoutflickan hittade hade ett så fånigt leende på läpparna.
Det känns inte riktigt bra
Nu är det tomt, innehållslöst och tråkigt igen. Jag avverkade nyss det sista avsnittet av Eureka säsong två. Vad ska man göra nu? Är lite le på det mesta just i detta nu, varför vet jag inte riktigt. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som inte känns riktigt bra, ofta mycket av lite. Små saker. Även större ting. Jag vill mycket, men gör lite.
Vad vill jag då? Jag vill väl det som många andra vill, ha en slags frihet. Men frågan är hur man uppnår den friheten. Själv är jag inne på, och har varit länge, att göra mig av med allt jag har. Stoppa ner det jag behöver i en ryggsäck och sedan bara gå, kanske hitta platsen där regnbågen slutar. Jag vill ut och leva. Jag vill ut och bli oberoende av allt som är materiellt, kunna göra det jag vill, och rata det jag inte vill utan att någon staltig eller kommunal myndighetsperson stoppar mig.
Jag blev väldigt inspirerad av en film jag såg för inte så länge sedan, Into the wild. Precis så vill jag göra. Bara bege mig ut och lära känna mig själv på ett sätt som inte går när jag trycks in i ett litet fack i samhällets botten. Jag vill inte vara en siffra i statistiken över arma stackare. Även om personen i filmen knappast tillhörde underklassen. Men jag vill att jag ska kunna räkna med mig själv. Jag vill inte vara beroende av andra, då det blir destruktivt i längden. Jag vill äta när jag är hungrig, sova när jag är trött, skita när jag behöver det.
Jag tittar på min ryggsäck varje gång jag går förbi den, och tänker på hur jävla skönt det vore att ta på sig den och lämna lägenheten, och bara gå. Men lika ofta som jag den tanken kommer, så dyker alla "men" upp. Men vad gör jag med lägenheten. Men vad gör jag med mina grejer. Men, men, men och men. Tyvärr så kan jag ju inte bara sticka, för då är det helt enkelt någon annan som får plocka upp efter mig. Så det är kanske läge att börja göra sig redo nu, och planera för att sticka. Säga upp lägenheten till en början kanske.
Är detta realistiskt? Kanske inte. Men det är något som har gnagt mig väldigt länge, en önskan som jag inte kan komma på egna argument för att inte genomföra. För kan det vara så att anledningen till att jag tidigare inte har velat leva, är att jag inte har levt? Jag börjar tro det.
Jag är inte helt säker på om jag orkar vänta mycket längre på en framtid jag inte känner till.
Vad vill jag då? Jag vill väl det som många andra vill, ha en slags frihet. Men frågan är hur man uppnår den friheten. Själv är jag inne på, och har varit länge, att göra mig av med allt jag har. Stoppa ner det jag behöver i en ryggsäck och sedan bara gå, kanske hitta platsen där regnbågen slutar. Jag vill ut och leva. Jag vill ut och bli oberoende av allt som är materiellt, kunna göra det jag vill, och rata det jag inte vill utan att någon staltig eller kommunal myndighetsperson stoppar mig.
Jag blev väldigt inspirerad av en film jag såg för inte så länge sedan, Into the wild. Precis så vill jag göra. Bara bege mig ut och lära känna mig själv på ett sätt som inte går när jag trycks in i ett litet fack i samhällets botten. Jag vill inte vara en siffra i statistiken över arma stackare. Även om personen i filmen knappast tillhörde underklassen. Men jag vill att jag ska kunna räkna med mig själv. Jag vill inte vara beroende av andra, då det blir destruktivt i längden. Jag vill äta när jag är hungrig, sova när jag är trött, skita när jag behöver det.
Jag tittar på min ryggsäck varje gång jag går förbi den, och tänker på hur jävla skönt det vore att ta på sig den och lämna lägenheten, och bara gå. Men lika ofta som jag den tanken kommer, så dyker alla "men" upp. Men vad gör jag med lägenheten. Men vad gör jag med mina grejer. Men, men, men och men. Tyvärr så kan jag ju inte bara sticka, för då är det helt enkelt någon annan som får plocka upp efter mig. Så det är kanske läge att börja göra sig redo nu, och planera för att sticka. Säga upp lägenheten till en början kanske.
Är detta realistiskt? Kanske inte. Men det är något som har gnagt mig väldigt länge, en önskan som jag inte kan komma på egna argument för att inte genomföra. För kan det vara så att anledningen till att jag tidigare inte har velat leva, är att jag inte har levt? Jag börjar tro det.
Jag är inte helt säker på om jag orkar vänta mycket längre på en framtid jag inte känner till.
De små svarta tomtarna
Känner jag inte till ett dugg om, däremot vet jag allt man behöver veta om att inte veta något av större vikt. Som att det ämne som färgar bajs brunt heter Bilirubin.
Något annat som inte heller är av större vikt, är vad jag har gjort idag! Det började med att jag faktiskt sov gott, och relativt länge, till halv nio tiden. Jag hann slå på en kanna kaffe och dricka en kopp eller två när telefonen ringde. En kompis stog då utanför längenheten och tyckte att jag skulle med till Bergvik. I och med att jag knappast hade något bättre för mig just då, i och med att min hustru inte var anträffbar på msn, så hängde jag självklart med.
Efter det har jag roat mig på msn, och slöat i största allmänhet, så tog jag en tur till älven för att fiska. Men jag drar slutsatsen att det är alldeles för mycket vatten i älven, för att dra upp något vettigt ifrån min del av stan.
Nu ska jag ta mig en folköl. Tjo!
Förövrigt: Skriv på! http://www.nufardetvaranog.se/
Något annat som inte heller är av större vikt, är vad jag har gjort idag! Det började med att jag faktiskt sov gott, och relativt länge, till halv nio tiden. Jag hann slå på en kanna kaffe och dricka en kopp eller två när telefonen ringde. En kompis stog då utanför längenheten och tyckte att jag skulle med till Bergvik. I och med att jag knappast hade något bättre för mig just då, i och med att min hustru inte var anträffbar på msn, så hängde jag självklart med.
Efter det har jag roat mig på msn, och slöat i största allmänhet, så tog jag en tur till älven för att fiska. Men jag drar slutsatsen att det är alldeles för mycket vatten i älven, för att dra upp något vettigt ifrån min del av stan.
Nu ska jag ta mig en folköl. Tjo!
Förövrigt: Skriv på! http://www.nufardetvaranog.se/
Det blir sällan som man har tänkt sig.
Det är märkligt. Det är märkligt att jag inte kan sova längre än drygt 6 timmar numera. Är det ett tecken på stundande ålderdom? Förr i världen kunde man ju lägga sig, och sova en vecka. Fast å andra sidan är det ju inget negativt, då man faktiskt kan utnyttja större delen av dagarna. Men märkligt är det. Jag vaknade vid halv sju i morse, klarvaken.
När jag druckit upp mitt kaffe så ska jag ta tag i lägenheten, röja, röja och röja. Men vart ska jag göra av allt?
När jag druckit upp mitt kaffe så ska jag ta tag i lägenheten, röja, röja och röja. Men vart ska jag göra av allt?
Återgång!
Just precis det gör jag nu. Jag återgår till vardagen igen, lite trist trots allt. I synnerhet då det dröjer ett bra tag tills det blir en sån här övning igen, efter vad jag förstått. Men min kropp är nog mer än nöjd över att få ta det lite lungt imorgon. Tänk att få sova ut ordentligt, för jag har definitivt inte sovit längre än 6 timmar någon av dessa nätterna.
Jag har mycket att göra imorgon, väldigt mycket. För det råkar vara på det viset, att nu när jag kommit hem om kvällarna, så har jag verkligen inte orkat göra något. dvs, städa, diska och dylikt. Till detta kommer allt nytt material, och andra hemvärnsprylar som tittat fram ur sina hål, men inte krypit tillbaka. Så för att uttrycka det mildt, det är KAOS. Bombnedslag. Svinstia. IzZzY's lägenhet.
Men det orkar jag inte tänka mer på ikväll. Det tar jag imorgon när jag börjar bli uttråkad, och städar för att jag inte har något bättre för mig. Himla bra det där.
I övrigt vet jag inte om jag kommer på så mycket mer att tillägga. Jag ska väl lägga mig tillrätta i sängen, slå på ett avsnitt till av Eureka och sova gott. Jag ska sova läääänge! Kanske till och med till klockan 8. Eller halv 9? Jag kom på att jag kan bifoga lite bilder ifrån dagen också, håll till godo.
Dagens Lunch! Visst ser det ut att vara en enorm kulinarisk upplevelse? Men det var i alla fall den bästa måltiden de här tre dagarna.
Mina ben i förgrunden, och gamla hemvärnsmän.
Jag begriper inte riktigt syftet med att ställa upp AK4:orna på det sättet. Men jag kanske lär mig med tiden.
Den här bilden tvekade jag verkligen på om man skulle ta med. Maskeringen var ett hafsverk av sällan skådat slag. Men det får väl gå en dag som denna, när jag inte är vid mina sinnens fulla bruk.
Jag har mycket att göra imorgon, väldigt mycket. För det råkar vara på det viset, att nu när jag kommit hem om kvällarna, så har jag verkligen inte orkat göra något. dvs, städa, diska och dylikt. Till detta kommer allt nytt material, och andra hemvärnsprylar som tittat fram ur sina hål, men inte krypit tillbaka. Så för att uttrycka det mildt, det är KAOS. Bombnedslag. Svinstia. IzZzY's lägenhet.
Men det orkar jag inte tänka mer på ikväll. Det tar jag imorgon när jag börjar bli uttråkad, och städar för att jag inte har något bättre för mig. Himla bra det där.
I övrigt vet jag inte om jag kommer på så mycket mer att tillägga. Jag ska väl lägga mig tillrätta i sängen, slå på ett avsnitt till av Eureka och sova gott. Jag ska sova läääänge! Kanske till och med till klockan 8. Eller halv 9? Jag kom på att jag kan bifoga lite bilder ifrån dagen också, håll till godo.
Dagens Lunch! Visst ser det ut att vara en enorm kulinarisk upplevelse? Men det var i alla fall den bästa måltiden de här tre dagarna.
Mina ben i förgrunden, och gamla hemvärnsmän.
Jag begriper inte riktigt syftet med att ställa upp AK4:orna på det sättet. Men jag kanske lär mig med tiden.
Den här bilden tvekade jag verkligen på om man skulle ta med. Maskeringen var ett hafsverk av sällan skådat slag. Men det får väl gå en dag som denna, när jag inte är vid mina sinnens fulla bruk.
Eurovision
Jag låg uppe alldeles för länge igårkväll. Även om det i regel inte finns någonting i det musikaliska i eurovision, så tycker jag rösträkningen är grymt spännande. Heja Sverige! Men besvikelsen blev enorm, när det efter nio länders röstande stod klart att vårt kära land fått typ 5 poäng. Jag stängde av helt enkelt, och somnade gott eftersom jag skulle upp vid 6 idag igen. Jag missade alltså när Björn Gustavsson skulle tillkännage Sveriges röster.
Så jag var lite förtvivlad när jag läste om hans "kupp" i kvällstidningens nätupplaga nyss, jag hade ju kunnat hålla mig vaken liiiite längre. Sen slog det mig, att allt som den killen gör kommer upp på youtube. Morgonen var räddad. Hysteriskt kul tyckte jag, men frågan är om övriga Europa fattade hela grejen. Av youtube kommentarna att döma, så trodde de att han var packad. Men för er stackare som inte heller såg det, så kan jag länka till klippet här.
Nu ska jag packa ner det sista, och förbereda mig på strid mot Afrikanska talibaner (!?).
Så jag var lite förtvivlad när jag läste om hans "kupp" i kvällstidningens nätupplaga nyss, jag hade ju kunnat hålla mig vaken liiiite längre. Sen slog det mig, att allt som den killen gör kommer upp på youtube. Morgonen var räddad. Hysteriskt kul tyckte jag, men frågan är om övriga Europa fattade hela grejen. Av youtube kommentarna att döma, så trodde de att han var packad. Men för er stackare som inte heller såg det, så kan jag länka till klippet här.
Nu ska jag packa ner det sista, och förbereda mig på strid mot Afrikanska talibaner (!?).
Hemma igen.
Nu sitter jag här, och avnjuter en välförtjänt folköl. Gud så gott! Det var skarpskjutning i horssjön idag, något som jag varit lite orolig för tidigare, i och med att AK4an är ett tämligen nytt vapen för mig. Men den oron blev som bortblåst när man väl börjat, och själv tycker jag att det gick jävligt bra. Förutom en incident där jag lyckades förväxla min nya stridsäck, som jag inte hunnit stoppa in en namnlapp i. Dock så löste även det sig på bästa sätt, fick låna utspisningsmatriel och sen när jag kom tillbaka till övningsplatsen fanns väskan där. Hur bra som helst!
Nu fick jag också den nya stridsvästen, av den typ jag hade när jag gjorde lumpen. Istället för stridsbältet ifrån den tiden då inlandsisen fortfarande täckte landet, som jag fick börja med. Ny stridsäck (ryggsäck) också, och en massa annat smått och gott.
Men trött är jag nu. Känner att det kommer bli en kort kväll. Upp imorgon igen, och själva finalen går av stapeln. Den stora övningen i Karlstad. Så åk in till stan och spana på alla gröna gubbar som springer runt vettja! Min pluton kommer irra runt längs med vikengatan och till löfbergs lila skrapan, om jag förstått det hela rätt.
Dags att dra igång ett avsnitt av Eureka och luta sig tillbaka med en öl i näven.
Tjo!
Nu fick jag också den nya stridsvästen, av den typ jag hade när jag gjorde lumpen. Istället för stridsbältet ifrån den tiden då inlandsisen fortfarande täckte landet, som jag fick börja med. Ny stridsäck (ryggsäck) också, och en massa annat smått och gott.
Men trött är jag nu. Känner att det kommer bli en kort kväll. Upp imorgon igen, och själva finalen går av stapeln. Den stora övningen i Karlstad. Så åk in till stan och spana på alla gröna gubbar som springer runt vettja! Min pluton kommer irra runt längs med vikengatan och till löfbergs lila skrapan, om jag förstått det hela rätt.
Dags att dra igång ett avsnitt av Eureka och luta sig tillbaka med en öl i näven.
Tjo!
Tillbaka!
Nu har jag äntligen kommit hem, efter att ha lekt krig under dagen. Jag är helt slut, och då menar jag verkligen slut. Efter att jag cyklat den dryga milen hem, med all utrustning så orkade jag knappt gå upp för trapporna. Värmen på vägen hem var olidlig, och dum som jag är hade jag glömt fylla på fältflaskan med vatten innan jag började cykla. Men nu är jag hemma, äntligen! Men på något märkligt sätt så känns det ganska tillfredsställande att vara helt slut också.
Imorgon fortsätter det, upp till Horssjön, för skarpskjutning. Fast denna gången kommer jag inte cykla! Liiite för långt för det.
Imorgon fortsätter det, upp till Horssjön, för skarpskjutning. Fast denna gången kommer jag inte cykla! Liiite för långt för det.
Ut i det gröna
Idag ringde klockan vid 04:30. Men du kan ju ge dig fan på att jag vaknade innan klockan ändå, helt otroligt! Jag begriper verkligen inte mig på det fenomenet. Man kanske bara ska tänka på ett klockslag innan man går och lägger sig, och sedan helt enkelt gå upp då. Utan någon irriterande väckarklocka. Fast å andra sidan, då säger det ju sig självt att man sover fram till midsommar.
Själva syftet med uppstigningen var dock inte någon form av självplågeri, utan det är hemvärnsövning på hammarö idag. Imorgon horssjön, och på söndag mitt i stan. Det är uppställning om 2 timmar och 15 minuterm, och jag måste sätta mig på cykeln och pinna ner dit, och jag ser fram emot att undersöka om den arma cykel-stackarn håller hela vägen. Dock så misslyckades jag med att hämta ut min nya stridsväst för en dryg vecka sedan, på grund av att jag varit en aning datumblind. Liiiiite lätt irriterande att behöva ha den gamla varianten den här helgen, som jag inte är ett dugg van vid.
Vi får se om jag orkar uppdatera bloggen sen när jag kommer hem, man vet ju aldrig. Det kan ju vara så att jag är fullt upptagen med att flirta med min blivande skånska hustru. Denna stackars bloggen kommer helt enkelt i kläm.
Något som ska bli mycket intressant, är hur i helsike jag ska hitta till det stället söder om skoghall. Önska mig lycka till!
Sen kan jag lägga upp lite bonusmatrial, jag -Väldigt trött- i M90.
Själva syftet med uppstigningen var dock inte någon form av självplågeri, utan det är hemvärnsövning på hammarö idag. Imorgon horssjön, och på söndag mitt i stan. Det är uppställning om 2 timmar och 15 minuterm, och jag måste sätta mig på cykeln och pinna ner dit, och jag ser fram emot att undersöka om den arma cykel-stackarn håller hela vägen. Dock så misslyckades jag med att hämta ut min nya stridsväst för en dryg vecka sedan, på grund av att jag varit en aning datumblind. Liiiiite lätt irriterande att behöva ha den gamla varianten den här helgen, som jag inte är ett dugg van vid.
Vi får se om jag orkar uppdatera bloggen sen när jag kommer hem, man vet ju aldrig. Det kan ju vara så att jag är fullt upptagen med att flirta med min blivande skånska hustru. Denna stackars bloggen kommer helt enkelt i kläm.
Något som ska bli mycket intressant, är hur i helsike jag ska hitta till det stället söder om skoghall. Önska mig lycka till!
Sen kan jag lägga upp lite bonusmatrial, jag -Väldigt trött- i M90.
Uppsving
Bra jobbat! Fler besökare för varje dag. :) Keep it up!
Godmorgon
Jag kan inte begripa varför jag tvunget måste spärra upp mina ögon, innan klockan är 7 på morgonen. I synnerhet inte när jag somnar relativt sent, vid 2-tiden. Men det är inte mycket annat att göra än att, spärra upp ögonen och bitchslappa mig själv till vakenhet. Givetvis i kombination med kaffe. Onaturligt mycket kaffe.
Idag får jag röja lite känner jag. Det är egentligen inte mycket, men jag är pappersspridandets okrönte konung, och det ser ut som fan när jag spridit alla papper runt i rummet. Men det är nog snabbt ordnat, när jag druckit upp mitt kaffe.
Jag köpte äpplen igår, vilket var något av en katastrof. Först står jag där, plockar på mig äpplen i godan ro i en sån där fruktpåse. Då öppnar sig givetvis botten på påsen,och alla mina äpplen bevisar att tyngdlagen ännu inte upphävts. Det var andra gången i rad det händer, i samma butik, av alla påsar på golvet att döma, så har det nog hänt fler också. Sen kommer jag hem, och tittar lite extra på äpplena. Där står det New Zeeland. Nya jävla Zeeland. Nu snackar vi om en ö, som nästan exakt ligger på andra sidan jordklotet, ett land där alla springer runt upp och ned. Jag trodde nästan att det skulle börja bli dags för något miljötänkande, men icke.
En annan sak som jag inte kan begripa, är hur i helvete det kan löna sig att skicka de där förbaskade frukterna ända till Sverige? Det är ju nästan som om äpplen skulle växa som på träd i det landet.
Fast å andra sidan. Jag får ju mina jävla äpplen, så jag kanske inte ska gnälla. Utan istället vara nöjd över att jag slipper knapra potatis hela dagarna.
Förövrigt. Mitt uppkommande projekt är att lära mig Mandarin, tror ni att jag lyckas?
Idag får jag röja lite känner jag. Det är egentligen inte mycket, men jag är pappersspridandets okrönte konung, och det ser ut som fan när jag spridit alla papper runt i rummet. Men det är nog snabbt ordnat, när jag druckit upp mitt kaffe.
Jag köpte äpplen igår, vilket var något av en katastrof. Först står jag där, plockar på mig äpplen i godan ro i en sån där fruktpåse. Då öppnar sig givetvis botten på påsen,och alla mina äpplen bevisar att tyngdlagen ännu inte upphävts. Det var andra gången i rad det händer, i samma butik, av alla påsar på golvet att döma, så har det nog hänt fler också. Sen kommer jag hem, och tittar lite extra på äpplena. Där står det New Zeeland. Nya jävla Zeeland. Nu snackar vi om en ö, som nästan exakt ligger på andra sidan jordklotet, ett land där alla springer runt upp och ned. Jag trodde nästan att det skulle börja bli dags för något miljötänkande, men icke.
En annan sak som jag inte kan begripa, är hur i helvete det kan löna sig att skicka de där förbaskade frukterna ända till Sverige? Det är ju nästan som om äpplen skulle växa som på träd i det landet.
Fast å andra sidan. Jag får ju mina jävla äpplen, så jag kanske inte ska gnälla. Utan istället vara nöjd över att jag slipper knapra potatis hela dagarna.
Förövrigt. Mitt uppkommande projekt är att lära mig Mandarin, tror ni att jag lyckas?
På begäran
Skulle jag lägga upp lite bilder, dock så glömde jag helt bort det när jag var ute. Då jag är i det närmaste senildement. Men för att fylla ut med något, så kan jag ju visa mitt allmänt röriga kök, och centralsjukhuset utanför mitt fönster. Samt Boris, givetvis. Ha!
Eureka!
Näe, jag har inte kommit fram till något oerhört smart, utan har precis laddat ner den serien. För just nu har jag problem. Jag avverkar alldeles för mycket film och serier, och det hinner inte tillverkas tillräckligt mycket av kvalitet i förhållande till hur mycket jag ser. Det är jävligt frustrerande. Så nu har jag fått ladda ner Eureka, som verkar vara lite smått underhållande i alla fall, efter halva pilotavsnittet. På tal om serier retar jag mig enormt på att Jericho lagts ner, i något som känns som mitt i, och precis innan inbördeskriget. Jag menar, vad är det för jävla sadism?
Battlestar Galactica är i full gång, men nu har man ju sedan länge hunnit ifatt serien, och man måste likförbannat vänta en vecka på varje avsnitt. Jag vill se hur jorden ser ut, och det vill jag nu! NU! Jag börjar förlora tålamodet. Men allt är Johns fel. Det var han som under mina besök på öland, dragit ner mig i TV-serieträsket. Jag har blivit fullständigt beroende av det, jag måste ha någonting att se när jag ska gå och lägga mig. Jag måste ha något att se när jag vaknar. Jag måste ha serier precis hela tiden. Känner att det snart är dags för ett tolvstegsprogram, för att råda bot på detta.
-"Hej, mitt namn är Johan. Jag är TV-serieberoende"
-"Hej Johan!"
Detta går ju givetvis ut över min blogg, som jag uppenbarligen inte kan uppdatera samtidigt som jag ser på en serie. Även om jag just nu faktiskt lyckats pausa det hela.
Förövrigt. Jag har blivit anställd som slav i skåne! Dé ni!
Battlestar Galactica är i full gång, men nu har man ju sedan länge hunnit ifatt serien, och man måste likförbannat vänta en vecka på varje avsnitt. Jag vill se hur jorden ser ut, och det vill jag nu! NU! Jag börjar förlora tålamodet. Men allt är Johns fel. Det var han som under mina besök på öland, dragit ner mig i TV-serieträsket. Jag har blivit fullständigt beroende av det, jag måste ha någonting att se när jag ska gå och lägga mig. Jag måste ha något att se när jag vaknar. Jag måste ha serier precis hela tiden. Känner att det snart är dags för ett tolvstegsprogram, för att råda bot på detta.
-"Hej, mitt namn är Johan. Jag är TV-serieberoende"
-"Hej Johan!"
Detta går ju givetvis ut över min blogg, som jag uppenbarligen inte kan uppdatera samtidigt som jag ser på en serie. Även om jag just nu faktiskt lyckats pausa det hela.
Förövrigt. Jag har blivit anställd som slav i skåne! Dé ni!
Glögg
Det kan man ju inte dricka nu. Man kan inte ens dricka det under jul, smakar skit. Just därför kommer jag inte att tala vidare om glöggens vara eller icke vara. Alkoholen dunstar ju dessutom bort när man värmer glögg, tala om alkoholmissbruk.
Men på tal om alkoholmissbruk så måste jag skärpa till mig. Min situation är ohållbar, och nog måste jag sluta. Jag är inte mig själv längre. Jag måste upphöra med att vara nykter hela tiden! Det blir inte ens patetiska ensamfyllor längre, utan på sin höjd nån 3,5:a. Hela identiteten bygger på alkoholens härliga biverkningar på undertecknad. Jag minns allt jag skriver på msn, jag gör inte bort mig på samma sätt, och världen blir bra mycket mer grå och stabil. Världen snurrar inte runt mig, på samma sätt som när man lägger sig på sängen efter krogen och taket, väggar ja allt kretsar kring mig. Alkoholen sätter mig i universums centrum, världen kretsar kring mig själv. Jag är gud. En illamående gud.
Men icke, nu är jag nykter som en, öhm. Mitt vokabulär är inte tillräckligt omfattande, synnerhet inte när det gäller liknelser till att vara nykter. Jag har helt enkelt så sällan behövt berätta att jag är nykter, att det aldrig blivit aktuellt att lägga till det i mitt ordförråd.
Näe, innan min kristna syster, tillika moralens väktare, börjar kommentera om att jag inte ska supa. Så måste jag poängtera att jag är till 85% ironisk. Men det hade varit gött att få rensa ur systemet igen, med en fin fylla. Mest för det socialas skull.
Förövrigt. Jag köpte en annan variant av bearnaisesås som jag provade igår. I och med att den som jag vanligtvis brukar köpa var slut. Istället blev det något obskyrt märke, Fragancia. Det var något av det värsta jag försökt tillaga. Det skar sig direkt, och allt fett lade lämnade såsen och lade sig som ett skikt ovanför såsen. Vedervärdigt. Inte heller smaken på det fettbefriade var något att ha. Så ett tips till er som står i valet och kvalet - Obskyrt märke eller det gamla vanliga - Håll dig till det vanliga.
Förövrigt 2. Jag noterade en markant ökning av läsare på lunarbloggen, i mitt sista avgångsinlägg. Sen är det ju rätt trevligt att en del reagerat på den framtida nedläggningen. Man saknar inte kon förrän båset är tomt? Men faktum är att det egentligen inte spelar någon roll vart jag skriver mina inlägg, de är ju trots allt på Internet i båda fallen. Skillnaden är att du måste registrera dig på Lunar för att läsa den bloggen, som dessutom har en hel del nackdelar jämfört med denna. Men lathet verkar göra att folk inte är lika flitiga besökare av den här bloggen. Märkligt. Men;
Det går att bevaka den här bloggen också! Så gör det vettja. Lika lätt som på det utdöende Lunarstorm. Använder du Firefox, så finns det en liten orange-vit fyrkant till längst till höger i adressfältet. Tryck på den. Sen när du kommer till den nya sidan, tryck på prenumerera. Så hamnar den bland favoriterna, där du utan att öppna sidan kan se titeln på det senaste inlägget. Busenkelt, och mycket lättare att hålla koll på många bloggar. Det ska dock tilläggas att jag faktiskt inte riktigt fattade mig på den funktionen förräns någon vecka sedan. Jag som alltid velat tro att jag var lite teknisk i alla fall. Men i detta fallet - pinsamt efter.
På återseende.
Men på tal om alkoholmissbruk så måste jag skärpa till mig. Min situation är ohållbar, och nog måste jag sluta. Jag är inte mig själv längre. Jag måste upphöra med att vara nykter hela tiden! Det blir inte ens patetiska ensamfyllor längre, utan på sin höjd nån 3,5:a. Hela identiteten bygger på alkoholens härliga biverkningar på undertecknad. Jag minns allt jag skriver på msn, jag gör inte bort mig på samma sätt, och världen blir bra mycket mer grå och stabil. Världen snurrar inte runt mig, på samma sätt som när man lägger sig på sängen efter krogen och taket, väggar ja allt kretsar kring mig. Alkoholen sätter mig i universums centrum, världen kretsar kring mig själv. Jag är gud. En illamående gud.
Men icke, nu är jag nykter som en, öhm. Mitt vokabulär är inte tillräckligt omfattande, synnerhet inte när det gäller liknelser till att vara nykter. Jag har helt enkelt så sällan behövt berätta att jag är nykter, att det aldrig blivit aktuellt att lägga till det i mitt ordförråd.
Näe, innan min kristna syster, tillika moralens väktare, börjar kommentera om att jag inte ska supa. Så måste jag poängtera att jag är till 85% ironisk. Men det hade varit gött att få rensa ur systemet igen, med en fin fylla. Mest för det socialas skull.
Förövrigt. Jag köpte en annan variant av bearnaisesås som jag provade igår. I och med att den som jag vanligtvis brukar köpa var slut. Istället blev det något obskyrt märke, Fragancia. Det var något av det värsta jag försökt tillaga. Det skar sig direkt, och allt fett lade lämnade såsen och lade sig som ett skikt ovanför såsen. Vedervärdigt. Inte heller smaken på det fettbefriade var något att ha. Så ett tips till er som står i valet och kvalet - Obskyrt märke eller det gamla vanliga - Håll dig till det vanliga.
Förövrigt 2. Jag noterade en markant ökning av läsare på lunarbloggen, i mitt sista avgångsinlägg. Sen är det ju rätt trevligt att en del reagerat på den framtida nedläggningen. Man saknar inte kon förrän båset är tomt? Men faktum är att det egentligen inte spelar någon roll vart jag skriver mina inlägg, de är ju trots allt på Internet i båda fallen. Skillnaden är att du måste registrera dig på Lunar för att läsa den bloggen, som dessutom har en hel del nackdelar jämfört med denna. Men lathet verkar göra att folk inte är lika flitiga besökare av den här bloggen. Märkligt. Men;
Det går att bevaka den här bloggen också! Så gör det vettja. Lika lätt som på det utdöende Lunarstorm. Använder du Firefox, så finns det en liten orange-vit fyrkant till längst till höger i adressfältet. Tryck på den. Sen när du kommer till den nya sidan, tryck på prenumerera. Så hamnar den bland favoriterna, där du utan att öppna sidan kan se titeln på det senaste inlägget. Busenkelt, och mycket lättare att hålla koll på många bloggar. Det ska dock tilläggas att jag faktiskt inte riktigt fattade mig på den funktionen förräns någon vecka sedan. Jag som alltid velat tro att jag var lite teknisk i alla fall. Men i detta fallet - pinsamt efter.
På återseende.
Föda!
Jag avslutar den här kvällen med en folköl, av den absolut billigaste sorten Pekås kan erbjuda. Ett sexpack Odin pilsner 2,8% för 16 kronor. Sedan blir det en påse med Guldfågelns kycklingvingar och lite bearnaisesås. Till detta så ska jag se de senaste avsnitten ur Mythbusters, det kommer bli en helt oslagbar kombination! Snabbt, enkelt och vansinnigt onyttigt, helt i tidens anda.
Vilken härlig dag!
Egentligen är det inget speciellt med den här dagen överhuvudtaget. Men om jag upprepar det för mig själv tillräckligt många gånger, så kanske jag börjar tro på det? Det är ju värt ett försök. Vilken härlig dag!
Det är måndag idag, enligt rykten i alla fall. För ingen kan ju veta ifall detta egentligen är fredag, utan hela världen har bara kommit överens om att idag är det måndag. Men jag föreslår att vi genomför ett demokratiskt val idag, och helt enkelt röstar om ifall det ska vara fredag eller måndag. För visst lever vi i ett demokratiskt land? För jag är helt övertygad om att någon, någon gång har räknat fel på dagarna. Då ingenting i mänsklighetens historia kan vara perfekt i tusentals år. Inte ens jag kan hålla reda på dagarna, trots att jag bombarderas med datum hela tiden.
Frågan är vad man ska ta sig för idag. En sak är i alla fall klar, jag ska ringa Jobbcenter och höra om praktikplats. Sen måste jag laga köttfärssås idag, innan svampen blir för gammal. Vilket egentligen inte är jobbigt, men svårt att komma igång med. Sen har jag hela helgen sagt till mig själv att jag ska skärpa till mig, tills början på nästa vecka. Alltså idag. Det finns nyårslöften, men jag tänkte mig ett nyveckolöfte.
1. Slutat röka har jag gjort, och det banar väg för att
2. Börja springa igen
3. Det ger möjligheten att må lite bättre med sig själv, vilket leder till att
4. Man blir lite mer driftig.
5. När väl blir driftig så lär man ju lättare kunna få ett arbete.
6. Får jag ett arbete så får jag pengar
7. Får jag pengar blir jag mindre olycklig. Åtminstone inbildar jag mig det.
Visst är det lite utopiskt, men själva grejen med att ha mål är att man ska ha något att sträva mot. Så att man inte fastnar i datorstolen, utan att jobba på att förbättra sig själv. Uppnår jag 3 av de ovanstående, så är jag ju trots allt en bra bit på vägen. Full fokus framåt, och full fokus på nuet. Dags att montera ner backspegeln.
Det är måndag idag, enligt rykten i alla fall. För ingen kan ju veta ifall detta egentligen är fredag, utan hela världen har bara kommit överens om att idag är det måndag. Men jag föreslår att vi genomför ett demokratiskt val idag, och helt enkelt röstar om ifall det ska vara fredag eller måndag. För visst lever vi i ett demokratiskt land? För jag är helt övertygad om att någon, någon gång har räknat fel på dagarna. Då ingenting i mänsklighetens historia kan vara perfekt i tusentals år. Inte ens jag kan hålla reda på dagarna, trots att jag bombarderas med datum hela tiden.
Frågan är vad man ska ta sig för idag. En sak är i alla fall klar, jag ska ringa Jobbcenter och höra om praktikplats. Sen måste jag laga köttfärssås idag, innan svampen blir för gammal. Vilket egentligen inte är jobbigt, men svårt att komma igång med. Sen har jag hela helgen sagt till mig själv att jag ska skärpa till mig, tills början på nästa vecka. Alltså idag. Det finns nyårslöften, men jag tänkte mig ett nyveckolöfte.
1. Slutat röka har jag gjort, och det banar väg för att
2. Börja springa igen
3. Det ger möjligheten att må lite bättre med sig själv, vilket leder till att
4. Man blir lite mer driftig.
5. När väl blir driftig så lär man ju lättare kunna få ett arbete.
6. Får jag ett arbete så får jag pengar
7. Får jag pengar blir jag mindre olycklig. Åtminstone inbildar jag mig det.
Visst är det lite utopiskt, men själva grejen med att ha mål är att man ska ha något att sträva mot. Så att man inte fastnar i datorstolen, utan att jobba på att förbättra sig själv. Uppnår jag 3 av de ovanstående, så är jag ju trots allt en bra bit på vägen. Full fokus framåt, och full fokus på nuet. Dags att montera ner backspegeln.
Pasta carbonara
Blev det till slut, enkelt snabbt och gott. Men som allt annats som är enkelt, snabbt och gott så är det med största sannolikhet väldigt onyttigt. Varför måste det vara så? Dagen har jag ägnat åt att titta på fotboll, och nu senast Svenska slag. Inter vann Serie A, hjälten Zlatan byts in och avgör ligan. Stort. Dock var det inte den matchen jag bevittnade, utan Catania - Roma, och känslan jag fick var att jag inte kunde begripa att det laget var på vippen att åka ur. Roma verkade helt ge upp när Inter gjort 1-0 mot Parma, lite märklig inställning. Jag tror mig veta om en småländska som inte är fullt så nöjd med helgens fotbollsresultat.
AIK åkte ur cupen idag också. Så jävla kul. I synnerhet eftersom att stockholmarna genast drabbas av hybris så fort de vinner tre matcher i rad.
Näe, om ska ta sig ett glas vatten och spela något kul kanske.
Förövrigt. Det är fullt tillåtet att kommentera inläggen på den här bloggen också.
AIK åkte ur cupen idag också. Så jävla kul. I synnerhet eftersom att stockholmarna genast drabbas av hybris så fort de vinner tre matcher i rad.
Näe, om ska ta sig ett glas vatten och spela något kul kanske.
Förövrigt. Det är fullt tillåtet att kommentera inläggen på den här bloggen också.
Kalmar gjorde vad de skulle
2-0 mot BP inför en handfull åskådare. Ingen match som man kommer att minnas framöver. Inte särskilt välspelad. Men det var stabilt hela vägen, och man var aldrig orolig. Nu hoppas jag bara på att vi får behålla våra spelare tills i höst. Kanske lite önsketänkande, men ändå.
Men vad ska jag äta idag då? gårdagen bjöd enbart på äpplen, och det är väl inte det mest ultimata. Men saknar helt inspiration just nu.
Men vad ska jag äta idag då? gårdagen bjöd enbart på äpplen, och det är väl inte det mest ultimata. Men saknar helt inspiration just nu.
Smygträning
Inlägg Nr 100 på den här bloggen nu. För att fira det så kommer jag att bifoga följande bild. Har IzZzY smygtränat kanske? Ha ha. Håll till godo. Seriös? Jag? Verkligen inte .
Morgonstund
Har guld i mun. Vad hade man rökt för att komma på ett sådant ordspråk? Vad betyder det? Det övergår mitt förstånd helt enkelt. Men det är det mycket som gör.
Vaknade tidigt imorse. Reste mig ur sängen, knallade bort till datorn och hoppades på att klockan skulle vara strax innan tolv. Men ack så besviken jag blev när jag såg att klockan var halv åtta, och då hade jag ändå legat och dragit mig bra länge innan jag till slut valde att gå upp. Men, det finns ju trots allt en hel del man kan uträtta om man är vaken, som är betydligt svårare då man sover. Som att bygga ölburkspyramider, brygga kaffe, flirta på facebook mm. Sen givetvis något lite mer konstruktivt, som att svara på platsannonser.
Om 2 timmar och 40 minuter är det avspark mellan Kalmar FF och Brommapojkarna. Djurgården och Helsingborg åkte som bekant ur igår, så man borde väl kunna räkna med att omgångens skrällar redan har kommit. Lite besviken över att inte sobralense var med i dagens trupp, men han är väl förmodligen skadad fortfarande. Han verkar onekligen ha potential, även om det inte är i år han ska visa det.
Nu ska jag fortsätta dricka lite kaffe, och försöka komma in i match-pepp. Men det är inte lika lätt som det låter, i synnehet då svenska cupen är ett ännu större skämt i år, än någonsin tidigare. Jag menar, lägga en cup helg i Gävle av alla ställen. Gävle som inte ens har ett lag kvar i cupen. Tycker synd om Sirius och Syrianska, som trots allt hade kunnat tjäna lite pengar på att få spela på hemmaplan mot ett storlag. Men icke. Istället spelas det inför ett par hundra frusna åskådare i en lite stad närmre samer än civilisationen. Men i fortsättningen vet de hur de inte ska göra, och förhoppningsvis gör de inte om det igen.
Tjo!
Vaknade tidigt imorse. Reste mig ur sängen, knallade bort till datorn och hoppades på att klockan skulle vara strax innan tolv. Men ack så besviken jag blev när jag såg att klockan var halv åtta, och då hade jag ändå legat och dragit mig bra länge innan jag till slut valde att gå upp. Men, det finns ju trots allt en hel del man kan uträtta om man är vaken, som är betydligt svårare då man sover. Som att bygga ölburkspyramider, brygga kaffe, flirta på facebook mm. Sen givetvis något lite mer konstruktivt, som att svara på platsannonser.
Om 2 timmar och 40 minuter är det avspark mellan Kalmar FF och Brommapojkarna. Djurgården och Helsingborg åkte som bekant ur igår, så man borde väl kunna räkna med att omgångens skrällar redan har kommit. Lite besviken över att inte sobralense var med i dagens trupp, men han är väl förmodligen skadad fortfarande. Han verkar onekligen ha potential, även om det inte är i år han ska visa det.
Nu ska jag fortsätta dricka lite kaffe, och försöka komma in i match-pepp. Men det är inte lika lätt som det låter, i synnehet då svenska cupen är ett ännu större skämt i år, än någonsin tidigare. Jag menar, lägga en cup helg i Gävle av alla ställen. Gävle som inte ens har ett lag kvar i cupen. Tycker synd om Sirius och Syrianska, som trots allt hade kunnat tjäna lite pengar på att få spela på hemmaplan mot ett storlag. Men icke. Istället spelas det inför ett par hundra frusna åskådare i en lite stad närmre samer än civilisationen. Men i fortsättningen vet de hur de inte ska göra, och förhoppningsvis gör de inte om det igen.
Tjo!
Lunarbloggen
I och med mina planer på att lägga ner mitt konto på Lunarstorm, så valde jag att klistra in samtliga inlägg i ett Word-dokument. Det blev till slut 270 sidor, med nästan 130 000 ord och drygt 700 000 tecken. Jämför man med ett verk som bibelns nya testamente, så är jag inte så långt ifrån då antalet ord där ligger på ca 198 000 ord. En diger samling.
I övrigt kan jag tillägga att jag inte köpte någon öl trots allt. Stannade hemma och slöade istället. Det har varit en vansinnigt oinspirerande dag helt enkelt. Ingen mat har jag lagat heller. Dåligt. Mycket dåligt.
Nu sitter jag och slökollar på Hockeyn. Sverige håller på att få stryk av sin forna östra halva. Men det är inget jag hetsar upp mig över, inte på något sätt, då hockey VM är en parodi helt enkelt. Det är bara OS som är en äkta värdemätare i den sporten.
Både Helsingborg och Djurgården åkte ur Svenska Cupen idag, mot Sirius respektive Valsta syrianska. Det är ju helt otroligt egentligen. I alla fall nu när det inte finns några som helst hinder för att ställa upp med bästa laget, då allsvenskan drar igång först i Juli, och det inte finns någon anledning att spara på någon. Men ändå blir det två dunderknallar. Men jag håller mig ifrån att kasta alldeles för mycket skit, tills dess att kalmar har spelat mot BP.
Nu - Ett glas vatten och Indiana Jones and the last crusade
I övrigt kan jag tillägga att jag inte köpte någon öl trots allt. Stannade hemma och slöade istället. Det har varit en vansinnigt oinspirerande dag helt enkelt. Ingen mat har jag lagat heller. Dåligt. Mycket dåligt.
Nu sitter jag och slökollar på Hockeyn. Sverige håller på att få stryk av sin forna östra halva. Men det är inget jag hetsar upp mig över, inte på något sätt, då hockey VM är en parodi helt enkelt. Det är bara OS som är en äkta värdemätare i den sporten.
Både Helsingborg och Djurgården åkte ur Svenska Cupen idag, mot Sirius respektive Valsta syrianska. Det är ju helt otroligt egentligen. I alla fall nu när det inte finns några som helst hinder för att ställa upp med bästa laget, då allsvenskan drar igång först i Juli, och det inte finns någon anledning att spara på någon. Men ändå blir det två dunderknallar. Men jag håller mig ifrån att kasta alldeles för mycket skit, tills dess att kalmar har spelat mot BP.
Nu - Ett glas vatten och Indiana Jones and the last crusade
RSS
Jag måste vara vansinnigt efterbliven ibland. Först för ett par dagar sedan begrep jag mig på hur man använde RSS på ett vettigt sätt. Men vilket otroligt bra redskap det är när man ska ha koll på nya blogginlägg! Det har i sin tur gjort att jag nu kör stenhårt på Firefox numera, även om programmet har en otrevlig tendens att käka upp allt minne jag har, efter att ha varit igång ett tag. Men givetvis har jag funnit ett bot mot detta problemet också, ctrl+alt+del - Avsluta process. Sedan startar man bara om programmet, och återställer sessionen, plötsligt blir datorn som den ska igen. Störande - Ja. Men överkomligt! Finns än så länge bara en sak som gör mig knäpp, det är att man inte kan logga in på Benno.se via Firefox, av någon anledning. I och för sig är jag fullkomligt övertygad om att det finns en enkel lösning på det problemet, men jag har inte lagt ner någon energi på att lösa det. Men har du ett tips, så är du mer än välkommen att dela med dig!
Idag är det lördag. Vädret är lika upphetsande som en sovjet-tillverkad brödrost. Mulet, regnigt och råkallt. Jag känner mig inte alls inspirerad till någonting idag, har lust att lägga mig igen och vakna halv 12 imorgon. Lagom till svenska cupmatchen mellan Kalmar och Brommapojkarna, som sjukt nog spelas i Gävle. Förmodligen det dummaste svenska fotbollsförbundet gjort på länge, i synnerhet då Gefle åkte ut mot Carlstad United förra omgången.
Dagens begivenheter blir som följer:
1. Försöka ta mig ur halvdvalan jag befinner mig i.
2. Gå ut med soporna.
3. Försöka få inspiration att laga någon riktig mat. Har handlat en massa, men inte gjort något vettigt med det. Typiskt mig?
4. Handla folköl, eller eventuellt riktig öl för omväxlings skull.
Eventuellt.
5. Hitta någon som har lust att dricka lite öl ikväll. (ställer du upp?)
6. Dricka öl - helst i kombination med Nr 5.
Haha. Förra helgen var det väl sådär 25 grader varmt. Nu snöar det. Jag behöver onekligen flytta söderut!
Idag är det lördag. Vädret är lika upphetsande som en sovjet-tillverkad brödrost. Mulet, regnigt och råkallt. Jag känner mig inte alls inspirerad till någonting idag, har lust att lägga mig igen och vakna halv 12 imorgon. Lagom till svenska cupmatchen mellan Kalmar och Brommapojkarna, som sjukt nog spelas i Gävle. Förmodligen det dummaste svenska fotbollsförbundet gjort på länge, i synnerhet då Gefle åkte ut mot Carlstad United förra omgången.
Dagens begivenheter blir som följer:
1. Försöka ta mig ur halvdvalan jag befinner mig i.
2. Gå ut med soporna.
3. Försöka få inspiration att laga någon riktig mat. Har handlat en massa, men inte gjort något vettigt med det. Typiskt mig?
4. Handla folköl, eller eventuellt riktig öl för omväxlings skull.
Eventuellt.
5. Hitta någon som har lust att dricka lite öl ikväll. (ställer du upp?)
6. Dricka öl - helst i kombination med Nr 5.
Haha. Förra helgen var det väl sådär 25 grader varmt. Nu snöar det. Jag behöver onekligen flytta söderut!
Irriterande
Irriterande är bara förnamnet. I förrgår skulle jag nämligen författa ett blogginlägg. Ett långt blogginlägg. När jag tryckte på "publicera", så var det på väg att bli det längsta och mest genomtänkta jag skriver på länge. Istället blev jag knäckt, då jag ser det klassiska lunar-felmeddelandet. Okej, ingen panik tänkte jag i min enfald, och tryckte på bakåtknappen för att kunna prova igen. Men du kan ju räkna ut med röven, att det inte fanns ett spår kvar av mitt mästerverk. Skit!
Jag hade således ägnat en dryg timme åt det, helt i onödan. I ett sådant läge får man ju trots allt leta efter något positivt i det hela. Det jag kom fram till var att jag trots allt hade en jävla tur, att håret inte är tillräckligt långt för att kunna slitas loss. Då det säkerligen hade varit mycket smärtsamt, och det skulle sett tämligen märkligt ut efteråt.
I övrigt händer inte allt för mycket i min lilla bubbla. (vilket förövrigt min lunaruppätna blogg delvis skulle handlat om) Har kännts ganska tråkigt och ensamt här i min lilla lägenhet. Vädret har ju givetvis varit pissigt den här veckan också, inte heller så upphetsande. Så vad har man att glädjas åt en dag som denna? Kanske att G4S ringde mig helt appropå häromdagen, om jobb. Dock så blev det inget med den saken. Men de ringde i alla fall, borde ju åtminstone vara steget innan intervju, och således det närmsta ett arbete jag kommit på mycket, mycket länge.
Det är ungefär lika hopplöst på Quinnofronten, som det är på arbetsfronten. Även om det förstnämnda kan kvitta för tillfället. Såvida inte min drömquinna behagar att ge sig till känna, och kasta sig i mina armar. Men ett arbete vill jag ju i alla fall ha, det är väl inte för mycket begärt. Eller? Praktik någonstans blir det inom den närmaste framtiden nu i alla fall. Kanske kan ge något. Positivt tänkande.
Näe, nu ska jag roa mig med någonting annat, fram till och med hockeyn som jag ska premiärse ikväll. Även om jag inte hyser några förhoppningar om att pajas-vm är något att se på.
Tjo!
Jag hade således ägnat en dryg timme åt det, helt i onödan. I ett sådant läge får man ju trots allt leta efter något positivt i det hela. Det jag kom fram till var att jag trots allt hade en jävla tur, att håret inte är tillräckligt långt för att kunna slitas loss. Då det säkerligen hade varit mycket smärtsamt, och det skulle sett tämligen märkligt ut efteråt.
I övrigt händer inte allt för mycket i min lilla bubbla. (vilket förövrigt min lunaruppätna blogg delvis skulle handlat om) Har kännts ganska tråkigt och ensamt här i min lilla lägenhet. Vädret har ju givetvis varit pissigt den här veckan också, inte heller så upphetsande. Så vad har man att glädjas åt en dag som denna? Kanske att G4S ringde mig helt appropå häromdagen, om jobb. Dock så blev det inget med den saken. Men de ringde i alla fall, borde ju åtminstone vara steget innan intervju, och således det närmsta ett arbete jag kommit på mycket, mycket länge.
Det är ungefär lika hopplöst på Quinnofronten, som det är på arbetsfronten. Även om det förstnämnda kan kvitta för tillfället. Såvida inte min drömquinna behagar att ge sig till känna, och kasta sig i mina armar. Men ett arbete vill jag ju i alla fall ha, det är väl inte för mycket begärt. Eller? Praktik någonstans blir det inom den närmaste framtiden nu i alla fall. Kanske kan ge något. Positivt tänkande.
Näe, nu ska jag roa mig med någonting annat, fram till och med hockeyn som jag ska premiärse ikväll. Även om jag inte hyser några förhoppningar om att pajas-vm är något att se på.
Tjo!
Inga bananer!
Inga bananer, INGA BANANER! Skrek han, när han sprang längs med den soldränkta esplanaden på väg österut. Vart han skulle visste ingen, och i synnerhet inte han själv. Det enda som var klart som vatten, var att han inte ville ha några bananer, han ville inte ens se en banan igen. Vilket faktiskt är en mycket svårare uppgift än vad man kan tro. Göte, som den galne antibananmannen gärna kallade sig, hade fått erfara att bananer finns överallt. I varenda liten butik, och hemma hos de flesta svenska medborgare.
Göte, som han egentligen inte hette utan bara vill kalla sig, nådde slutet av esplanaden. Vilket genast gjorde honom orolig, då det värsta han visste var att behöva ta beslut, hur triviala de en kan tyckas vara. Höger eller Vänster, tänkte han. Pulsen skenade, i och för sig mest på grund av att han sprungit en längre sträcka utan att trampa på några löv. Men också eftersom att han har tryckt i sig en ganska hög dos med amfetamin, för att hålla sig vaken för att dygnet runt kunna fly undan bananerna. Dessa jävla bananer. Höger eller vänster. Nu var det jobbigt för herren vi kan kalla Göte.
Nu var det 48 minuter sedan hans traumatiska banan-upplevelse som tvingat honom att lämna hus och hem. Efter 5 minuter hukandes bakom en soptunna vid esplanadens slut hade han äntligen fattat sitt beslut. Det blev vänster, ett självklart val i och med att han var kommunist. Vägen är nästan säker till ert rabarbergryt. Det är ju naturligtvis vad ordet vänster står för. Höger däremot är värre. Hotfulla öbor ger en rabies. Rabies var ju givetvis det sista han ville ha, och öbor hade ju efter sekel av inavel blivit mycket märkliga, och bör till varje pris undvikas.
Nu handlar inte historien om Göte, utan om hans kusins kompis pojkväns systerdotters farfars något yngre kusin, Berit. Men i och med att hon inte har gjort något uppseendeväckande under hennes tid på jorden, mer än att hon kan spåras vidare till mannen vi kallar för göte, så kommer jag inte tala mer om den saken.
Men hur gick det då för Göte, undrar ni? Jo, det ska jag tala om. Han nyktrade till slut till halvvägs till grannkommunen, och förstod att det kanske var en något överilad reaktion. Då det enda som egentligen hände var att han råkade få fel pizza, med bl.a. banan och annanas på. Han kunde inte begripa att någon ens kan få för sig att beställa en sådan. Vedervärdigt helt enkelt. När han senare var på väg hem, kom polis och plockade upp honom. För han hade helt glömt bort att han faktiskt hade gått ner till pizzarian och satt fyr på stället, för att lära dem veta hut, innan han skrikandes sprungit ned längs med esplanaden.
Göte, som han egentligen inte hette utan bara vill kalla sig, nådde slutet av esplanaden. Vilket genast gjorde honom orolig, då det värsta han visste var att behöva ta beslut, hur triviala de en kan tyckas vara. Höger eller Vänster, tänkte han. Pulsen skenade, i och för sig mest på grund av att han sprungit en längre sträcka utan att trampa på några löv. Men också eftersom att han har tryckt i sig en ganska hög dos med amfetamin, för att hålla sig vaken för att dygnet runt kunna fly undan bananerna. Dessa jävla bananer. Höger eller vänster. Nu var det jobbigt för herren vi kan kalla Göte.
Nu var det 48 minuter sedan hans traumatiska banan-upplevelse som tvingat honom att lämna hus och hem. Efter 5 minuter hukandes bakom en soptunna vid esplanadens slut hade han äntligen fattat sitt beslut. Det blev vänster, ett självklart val i och med att han var kommunist. Vägen är nästan säker till ert rabarbergryt. Det är ju naturligtvis vad ordet vänster står för. Höger däremot är värre. Hotfulla öbor ger en rabies. Rabies var ju givetvis det sista han ville ha, och öbor hade ju efter sekel av inavel blivit mycket märkliga, och bör till varje pris undvikas.
Nu handlar inte historien om Göte, utan om hans kusins kompis pojkväns systerdotters farfars något yngre kusin, Berit. Men i och med att hon inte har gjort något uppseendeväckande under hennes tid på jorden, mer än att hon kan spåras vidare till mannen vi kallar för göte, så kommer jag inte tala mer om den saken.
Men hur gick det då för Göte, undrar ni? Jo, det ska jag tala om. Han nyktrade till slut till halvvägs till grannkommunen, och förstod att det kanske var en något överilad reaktion. Då det enda som egentligen hände var att han råkade få fel pizza, med bl.a. banan och annanas på. Han kunde inte begripa att någon ens kan få för sig att beställa en sådan. Vedervärdigt helt enkelt. När han senare var på väg hem, kom polis och plockade upp honom. För han hade helt glömt bort att han faktiskt hade gått ner till pizzarian och satt fyr på stället, för att lära dem veta hut, innan han skrikandes sprungit ned längs med esplanaden.
Fiske och överlevnad
07:45 steg jag upp, en tämligen tidig morgon. Självklart var det kaffet som var mitt första mål, och på knappt två timmar har jag lyckats svepa en hel kanna. Men lika jävla trött var jag ändå, misstänker att det berodde på att jag tog mig ett extra piller för att somna i tid. Sen är ju begreppet "somna i tid" jävligt relativt. Gick väl i däck först efter halv tre inatt.
Anledningen till att jag gick upp såpass tidigt var helt enkelt att jag skulle tvingas bege mig till jobbcenter, nu när jag inte är sjukskriven längre. Det kändes precis lika meningslöst som alltid, även om jag lyckades undvika praktik på solareturen direkt. Istället ska jag gå någon flummig motivationskurs i två veckor. Det ska bli jävligt spännande att se om de kan motivera mig såpass att jag ens orkar åka dit.
Själva jobbcenter besöket tog inte så lång tid, utan var klar efter 45 minuter. Snabbt sprang jag därifrån så fort de släppte mig, mot pekås! Där inhandlades ett 6-pack folköl. Då jag suttit i mötet på jobbcenter så ägnade jag inte en tanke på något annat än vad jag skulle göra när jag kom ut. Ganska snabbt beslutade jag mig för att ta mig en tur till älven och fiska lite, nu när det var så otroligt vackert väder. Vad vore inte då bättre än att ha en folköl vid sin sida, på en brygga i solan längs med älven.
Efter pekås besöket, passade jag på att besöka vidars fiske, som lägligt nog ligger på vägen hem. Problemet var att jag jag inte riktigt visste vad jag skulle ha när jag gick in där. Så det blev två jiggar, en burk mask och ett gäddmetekit. Full av förväntan begav jag mig således hem, läste på allt jag kunde om gäddmete och knallade ner till sommaro!
Väl där så avtog entusiasmen allt eftersom att fisken vägrade nappa. Metade mört och löja, och kastade samtidigt, utan att det fanns minsta tecken på liv i den där förbaskade älven. En förutsättning för att kunna meta gädda eller stora aborrar är att man kan plocka upp en betesfisk, typ mört. Efter två timmar i solskenet så gav jag till slut upp, och knallade hem. Utan att ens ha fått prova mitt nya kit. Sånt är livet ibland.
Hemma igen, och tämligen missnöjd med min befintliga tillvaro så bestämmer jag mig för att dra igång en film, Into the wild. Som genom ett mindre mirakel glömmer jag allt vad misslyckat fiske heter, och jag hinner inte titta så länge förrän jag måste kasta mig över en överlevnadshandbok, och drömma mig bort en stund. Så jag läste igenom Försvarets överlevnadshandbok, och fick ett så sanslöst sug att få bege mig ut i skogen sisådär 2 veckor och bara överleva. Eller kanske vandra till öland? Många olika planer har börjat ta form i mitt lilla huvud. Jag vill!
Sen återupptog jag filmtittandet. Det var en av de bästa filmer jag sett tror jag, ruskigt bra. Baserad på en verklig händelse dessutom. Så den kan jag verkligen rekomendera. Into the wild alltså, kan iofs heta något annat på svenska.
Nu ska jag nog spela lite poker, ta en folköl och avnjuta kvällen. klockan 9 ska jag på den där kursen. Suck.
Ha dé!
Anledningen till att jag gick upp såpass tidigt var helt enkelt att jag skulle tvingas bege mig till jobbcenter, nu när jag inte är sjukskriven längre. Det kändes precis lika meningslöst som alltid, även om jag lyckades undvika praktik på solareturen direkt. Istället ska jag gå någon flummig motivationskurs i två veckor. Det ska bli jävligt spännande att se om de kan motivera mig såpass att jag ens orkar åka dit.
Själva jobbcenter besöket tog inte så lång tid, utan var klar efter 45 minuter. Snabbt sprang jag därifrån så fort de släppte mig, mot pekås! Där inhandlades ett 6-pack folköl. Då jag suttit i mötet på jobbcenter så ägnade jag inte en tanke på något annat än vad jag skulle göra när jag kom ut. Ganska snabbt beslutade jag mig för att ta mig en tur till älven och fiska lite, nu när det var så otroligt vackert väder. Vad vore inte då bättre än att ha en folköl vid sin sida, på en brygga i solan längs med älven.
Efter pekås besöket, passade jag på att besöka vidars fiske, som lägligt nog ligger på vägen hem. Problemet var att jag jag inte riktigt visste vad jag skulle ha när jag gick in där. Så det blev två jiggar, en burk mask och ett gäddmetekit. Full av förväntan begav jag mig således hem, läste på allt jag kunde om gäddmete och knallade ner till sommaro!
Väl där så avtog entusiasmen allt eftersom att fisken vägrade nappa. Metade mört och löja, och kastade samtidigt, utan att det fanns minsta tecken på liv i den där förbaskade älven. En förutsättning för att kunna meta gädda eller stora aborrar är att man kan plocka upp en betesfisk, typ mört. Efter två timmar i solskenet så gav jag till slut upp, och knallade hem. Utan att ens ha fått prova mitt nya kit. Sånt är livet ibland.
Hemma igen, och tämligen missnöjd med min befintliga tillvaro så bestämmer jag mig för att dra igång en film, Into the wild. Som genom ett mindre mirakel glömmer jag allt vad misslyckat fiske heter, och jag hinner inte titta så länge förrän jag måste kasta mig över en överlevnadshandbok, och drömma mig bort en stund. Så jag läste igenom Försvarets överlevnadshandbok, och fick ett så sanslöst sug att få bege mig ut i skogen sisådär 2 veckor och bara överleva. Eller kanske vandra till öland? Många olika planer har börjat ta form i mitt lilla huvud. Jag vill!
Sen återupptog jag filmtittandet. Det var en av de bästa filmer jag sett tror jag, ruskigt bra. Baserad på en verklig händelse dessutom. Så den kan jag verkligen rekomendera. Into the wild alltså, kan iofs heta något annat på svenska.
Nu ska jag nog spela lite poker, ta en folköl och avnjuta kvällen. klockan 9 ska jag på den där kursen. Suck.
Ha dé!
En fruktansvärd mardröm!
Jag vaknade imorse efter att ha haft en hemsk mardröm för andra natten i rad. Kallsvettig och ångestfylld, imorse nästan tårögd.
Igår natt var jag på väg att bli konfirmerad. Något av det värsta jag varit med, kanske det värsta någonsin tills det överträffades av nattens hemskheter. Hur som helst skulle jag iväg till Göteborg, då syrran ska konfirmeras i helgen. Men väl där så har släkten kokat ihop att jag också skulle få konfirmeras, då jag vägrat göra det när jag var i den åldern. Samtliga släktingar flyger på mig, och tvingar på mig en vit särk av något slag, håller fast mig och för ut mig till bilen som står med motorn på. Paniken sprids i min kropp, och jag slår och skriker på vägen ut till bilen. Som väl är lyckas jag till slut slita mig loss, och springer så fort jag bara orkar ut i skogen i min vita särk. Jag kommer dock inte så långt, för till slut kommer polisen och släpper lös hundarna på mig. Efter en kort strid med dessa bestar, så kan de infånga mig, och jag förs till kyrkan i en pikébuss. Tack och lov vaknar jag innan förudmjukelsen blir total, precis innan jag förs in i själva kyrkan.
Så jag vet inte om jag vågar följa med morfar ner till Älvängen när syrran ska konfirmeras i helgen. Jag tror att jag lider av någon form av kyrkofobi helt enkelt. Ryser av blotta tanken just nu. Men inatt skedde något som var värre, en så hemsk sak att jag aldrig ens vågat tänka tanken på att det kunde ske. Så vansinnigt fruktansvärt.
Kalmar FF vinner allsvenskan! Vilket i sig vore något så underbart, att jag egentligen skulle sakna ord. Men inte inatt. Jag är någonstans, men minns inte riktigt var, dock inte hemma. Jag spatserar runt och filosoferar i vanlig ordning, helt uppe i mig själv. Det är ganska sent på kvällen, jag har känslan av att jag har glömt något, men kan inte komma på vad. Sen går jag förbi någon, som plötsligt säger Grattis! Jag blir helt ställd, och frågar vad i hela friden han talar om.
-"Ja, Kalmar vann ju allsvenskan nyss! Det vet du väl?"
Hela världen rasar samman. Jag inser att jag har glömt att den avgörande matchen var ikväll. Jag har missat Kalmar FF:s första SM-Guld. Ångesten är total, och jag springer till närmsta TV, och får se de sista meningarna på sändningen, där de talar om att detta sannerligen var årtusendets match, och gratulerar än en gång Kalmar till sitt första SM-Guld. Sen ringer Crille, och undrar vart fan jag var idag, direkt ifrån tidernas fest i Kalmar.
Den ångesten jag kände där går inte att beskriva. Jag grät som ett barn, och när jag vaknade så var kudde fuktig. Ett tag på morgonen så var jag övertygad om att detta hade hänt kvällen innan, och ångesten var total. Men tack och lov började jag komma till insikt, att kalmar knappast kunde ha vunnit allsvenskan efter 9 omgångar, men för säkerhets skull så kollade jag Text-TV:n. Gud vilken härlig syn, Kalmar hade inte vunnit allsvenskan!
Nu har jag hämtat mig ifrån detta, och ska snart säga adjö till Sippan, som ska tillbaka till Urskogen och roa pensionärer istället. Sen blir det en tur för mig till Farmor, och middag där. Förhoppningsvis är hon en aning nyktrare än när hon ringt och skrivit till mig på msn. Jag har förresten roat mig med självhypnos idag, lite skoj faktiskt. Eller avslappnande rättare sagt, får se om jag fått någonting underligt inprogrammerat i hjärnan under tiden som jag var halvborta. Så om jag nu går och mördar någon i eftermiddag, så skyller jag på Youtube.
Tack och hej!
Igår natt var jag på väg att bli konfirmerad. Något av det värsta jag varit med, kanske det värsta någonsin tills det överträffades av nattens hemskheter. Hur som helst skulle jag iväg till Göteborg, då syrran ska konfirmeras i helgen. Men väl där så har släkten kokat ihop att jag också skulle få konfirmeras, då jag vägrat göra det när jag var i den åldern. Samtliga släktingar flyger på mig, och tvingar på mig en vit särk av något slag, håller fast mig och för ut mig till bilen som står med motorn på. Paniken sprids i min kropp, och jag slår och skriker på vägen ut till bilen. Som väl är lyckas jag till slut slita mig loss, och springer så fort jag bara orkar ut i skogen i min vita särk. Jag kommer dock inte så långt, för till slut kommer polisen och släpper lös hundarna på mig. Efter en kort strid med dessa bestar, så kan de infånga mig, och jag förs till kyrkan i en pikébuss. Tack och lov vaknar jag innan förudmjukelsen blir total, precis innan jag förs in i själva kyrkan.
Så jag vet inte om jag vågar följa med morfar ner till Älvängen när syrran ska konfirmeras i helgen. Jag tror att jag lider av någon form av kyrkofobi helt enkelt. Ryser av blotta tanken just nu. Men inatt skedde något som var värre, en så hemsk sak att jag aldrig ens vågat tänka tanken på att det kunde ske. Så vansinnigt fruktansvärt.
Kalmar FF vinner allsvenskan! Vilket i sig vore något så underbart, att jag egentligen skulle sakna ord. Men inte inatt. Jag är någonstans, men minns inte riktigt var, dock inte hemma. Jag spatserar runt och filosoferar i vanlig ordning, helt uppe i mig själv. Det är ganska sent på kvällen, jag har känslan av att jag har glömt något, men kan inte komma på vad. Sen går jag förbi någon, som plötsligt säger Grattis! Jag blir helt ställd, och frågar vad i hela friden han talar om.
-"Ja, Kalmar vann ju allsvenskan nyss! Det vet du väl?"
Hela världen rasar samman. Jag inser att jag har glömt att den avgörande matchen var ikväll. Jag har missat Kalmar FF:s första SM-Guld. Ångesten är total, och jag springer till närmsta TV, och får se de sista meningarna på sändningen, där de talar om att detta sannerligen var årtusendets match, och gratulerar än en gång Kalmar till sitt första SM-Guld. Sen ringer Crille, och undrar vart fan jag var idag, direkt ifrån tidernas fest i Kalmar.
Den ångesten jag kände där går inte att beskriva. Jag grät som ett barn, och när jag vaknade så var kudde fuktig. Ett tag på morgonen så var jag övertygad om att detta hade hänt kvällen innan, och ångesten var total. Men tack och lov började jag komma till insikt, att kalmar knappast kunde ha vunnit allsvenskan efter 9 omgångar, men för säkerhets skull så kollade jag Text-TV:n. Gud vilken härlig syn, Kalmar hade inte vunnit allsvenskan!
Nu har jag hämtat mig ifrån detta, och ska snart säga adjö till Sippan, som ska tillbaka till Urskogen och roa pensionärer istället. Sen blir det en tur för mig till Farmor, och middag där. Förhoppningsvis är hon en aning nyktrare än när hon ringt och skrivit till mig på msn. Jag har förresten roat mig med självhypnos idag, lite skoj faktiskt. Eller avslappnande rättare sagt, får se om jag fått någonting underligt inprogrammerat i hjärnan under tiden som jag var halvborta. Så om jag nu går och mördar någon i eftermiddag, så skyller jag på Youtube.
Tack och hej!
Pengar och Poker
Igår trillade äntligen mina pengar in på kontot, who ho! Därmed slipper jag käka Zippans hundmat, och kan äntligen köpa medicin. Har fått gå en vecka utan någonting nu, vilket inte gett annan effekt än att vissa kroppliga funktioner börjat återgå till sitt normaltillstånd. Även om det känns rätt bra, så antar jag att det är lika bra att inhandla medicinen. Ingen idé att chansa. Även om det hade varit rätt fint att passa på att bli full ikväll, utan några mediciner som förstärker och förstör.
Jag ser att jag inte uppdaterat bloggen sen i Tisdags, dåligt av mig. Men å andra sidan så har inte så mycket av vikt hänt, mer än att jag suttit hemma och förbannat det faktum att pengarna inte kom in på kontot, förrän igår eftermiddag. Jag har istället suttit och spelat poker mest hela tiden. Självklart inte med pengar, som jag inte haft, utan på facebook. Skitkul, då det går alldeles lysande för mig just nu. Utmana mig vettja! :)
Hunden ligger och sover just nu. Hon har två lägen, antingen sover hon, eller så är hon fullkomligt galen. Det är en rolig liten fjant måste jag erkänna, och det känns lite vemodigt att hon ska åka härifrån imorgon. Det är jäkligt trevligt att ha lite sällskap här hemma, och jag är helt sanslöst sugen på att skaffa mig ett litet husdjur själv. Men. Det finns ju alltid ett "men" med. Min situation lämpar sig just nu inte till att skaffa någon permanent kompis. Då jag inte har ekonomin, och jag vet inte vart jag kommer att bo framöver, och det är fullkomligt fel att skaffa ett husdjur om man inte vet att man kan ta hand om den. Men sugen är jag!
Idag ska jag:
1. Dricka upp kaffet
2. Ut med fjanten
3. Till apoteket
4. Köpa öl?
5. Vinna massor av låtsaspengar på poker. :)
Tack och hej!
Jag ser att jag inte uppdaterat bloggen sen i Tisdags, dåligt av mig. Men å andra sidan så har inte så mycket av vikt hänt, mer än att jag suttit hemma och förbannat det faktum att pengarna inte kom in på kontot, förrän igår eftermiddag. Jag har istället suttit och spelat poker mest hela tiden. Självklart inte med pengar, som jag inte haft, utan på facebook. Skitkul, då det går alldeles lysande för mig just nu. Utmana mig vettja! :)
Hunden ligger och sover just nu. Hon har två lägen, antingen sover hon, eller så är hon fullkomligt galen. Det är en rolig liten fjant måste jag erkänna, och det känns lite vemodigt att hon ska åka härifrån imorgon. Det är jäkligt trevligt att ha lite sällskap här hemma, och jag är helt sanslöst sugen på att skaffa mig ett litet husdjur själv. Men. Det finns ju alltid ett "men" med. Min situation lämpar sig just nu inte till att skaffa någon permanent kompis. Då jag inte har ekonomin, och jag vet inte vart jag kommer att bo framöver, och det är fullkomligt fel att skaffa ett husdjur om man inte vet att man kan ta hand om den. Men sugen är jag!
Idag ska jag:
1. Dricka upp kaffet
2. Ut med fjanten
3. Till apoteket
4. Köpa öl?
5. Vinna massor av låtsaspengar på poker. :)
Tack och hej!
