Besökar-rush!

Detta var ju en ganska intressant iaktagelse, den 27:e så bloggade jag om en aftonbladet-artikel, och det verkar ju uppenbarligen ha gett mig en hel del besökare. Jag slog ju mitt gamla dygnrekord med råge i alla fall. 195 unika läsare, tänk om man kunde stoltsera med det varje dag. Men lika snabbt som kurvan steg, lika snabbt föll den tillbaka på 15-20 läsare, på en bra dag.

Men å andra sidan, jag vågar ju vägra mode, så det måste vara därför. I så fall är det en smäll jag kan ta!


Kalmar FF - Sundsvall

Första halvleken är färdigspelad. Men först nu förstår jag varför det heter just halv-lek. För Kalmar verkligen lekte med sundsvall stundtals, och man fick gnugga sig i ögonen, samt fundera över om man ätit någon skum svamp till frukost. För ett Sundvallsfan måste det kännas direkt pinsamt. Det är nästan så att man känner att man är skyldig dem en ursäkt, för det är ju inte meningen att förnedra dem på det här viset. Lite dåligt samvete får jag.

Men nu råkar det ju vara så att det är en halvlek kvar. Sundsvall kan ju bara bli bättre, så ta det lungt alla norrlänningar, än är det inte dags att köra skotern ut för närmsta klippa. Hedern kan ju i alla fall återupprättas.

Men inte fan kan Kalmar förlora detta
, även om det bara står 2-0.

Snart - Andra halvlek!


Jisses. Jag tror att jag har listat ut vad som sades i Sundsvalls omklädningsrum i Paus.
Tränaren: - Öhm, hörrni. Jag glömde säga en sak innan matchen. Man måste visst försöka använda den där läderkulan som Kalmar hela tiden försöker skyffla in bakom Lindberg. 
Spelarna: Ahaaaa!

För nu hände det nämligen grejer. Stolpskott direkt av Sundsvall.

3-0 slutade det, precis som jag förutspådde i inlägget innan. Dock fick jag bara rätt på en målskytt, men det är smällar man får ta. Men hur som helst är jag så enormt imponerad över hur enkelt, och nästan nonchalant Kalmar avfärdar Sundsvall. Så härligt! Nu är det 8 poäng ner till Elfsborg på andra plats, dock så har de två matcher mindre spelade. Men så bra det ser ut!

Kaffe, fotboll och städning.

Just nu så följer jag min vanliga rutin, dricker mängder av kaffe och väntar på att fotbollen ska dra igång. Kalmar FF hemma mot Sundsvall, en match som knappast kommer att bli särskilt välbesökt då den visas på TV4 sport. Ja, sen kan man ju inte kalla Sundsvall för någon publikmagnet heller. Under mina vanliga Före-match-nätsurfande, så stötte jag på en artikel på fotbollskanalen (som vanligt skriven av fotbolldirekt), där rubriken är "Bagarn petad - igen". Man kan ju verkligen läsa hur reportern vill vrida ur något smaskigt och kontroversiellt ur vår långe mittback. Men Bagarn går minsann inte i fällan, utan håller helt enkelt med om att det är de bästa elva som spelar.

Annars känns det ovanligt bra inför dagens drabbning. Det är inte ens en sån - Idag känns det alldeles för bra - dag, så att man blir orolig över det. Som det känns nu så slår vi Sundsvall hemma 9 gånger av 10. Då menar jag ju verkligen inte att förringa norrlänningarnas förmåga på något sätt, men Kalmar idag är så mycket bättre. Så det handlar nog mest om att vi måste behålla fokus, och att de lyckas ladda om efter supermatchen mot Gent. Men jag litar på dem!
Kalmar vinner med 3-0. Viktor Elm, Ingelsten och Nouri gör varsitt mål.

Efter matchen så ska jag använda min glädje
, alternativt frustration, till att städa upp i lägenhet efter Juckpucks besök. Möblera om lite kanske, och bära upp ännu mer skit till vinden. Sen får jag se till att laga till något gott till middag. Men ska jag ta kyckling och ris, eller fläskkarré och potatis? Vad tycker du?


Feyenoord

Det blev lotten för Kalmar tidigare idag. Kanske inte den mest ultimata lottningen, men å andra sidan var det inga direkt lätta lag som vi kunde lottas mot, och Holland är ju inte så vansinnigt långt borta, och ett välkänt lag för oss svenskar. Men det blir jäkligt tufft för oss, och den känslan man hade nu inför Gent-matchen är att det är en form av Win-win situation just nu. Antingen skräller vi, och tar oss in i UEFA-Cupens gruppspel, eller så åker vi ut och kan koncentrera oss helt på att ta dubbeln. Vi är ju bäst i Sverige i vilket fall som helst.

I övrigt så har jag precis druckit min första öl för kvällen, och fler lär det bli! För Juckpuck och jag ska ta oss en tur ner till torget, och inta ansenliga mängder alkoholhaltiga drycker. Dessvärre sket sig den första planen, att Nattbuss Anna skulle följa med, problemet var tyvärr att hon inte kunde skaffa barnvakt åt sin pôjk. Riktigt trist, men det får helt enkelt bli nästa helg istället, om jag inte är allt för fattig.

Du ska inte göra oss sällskap?

Fotbollsbragd och Arn.

Igår blev jag enormt lycklig, och enormt besviken inom loppet av två timmar.

Men först ut var ju den riktigt tuffa matchen mot belgiska Gent. 2-1 i baken efter första matchen nere i Belgien, och det skulle bli tufft. Trodde jag. Men det dröjde 4 minuter innan Kalmar hade full koll på händelserna, och som genom ett mindre mirakel visade Europa att det faktiskt finns svenska lag som kan spela fotboll, trots att henkeborg inte mäktade med att ta sig ut i Europa. 4-0 mot ett sådant lag är en bragd, i synnerhet med tanke på vilka spelare som inte var med igår, efter skador och försäljningen av Cesar. Det var en riktig bragdmatch,  hemma på skansen med en absurt dålig publiksiffra. Jag anser mig ha en tämligen god ursäkt för att missa matchen, då jag är socialbidragstagare och befinner mig 50 mil ifrån Nordens huvudstad. Att det sen tar lika lång tid att åka till Kalmar, som det gör att ta sig till sydostasien är också en aning frustrerande. Men vad fan hade Kalmariterna för ursäkt? Att matchen gick på TV? Det är otroligt sorgligt, i synnerhet då detta var den sista UEFA-Cup matchen på skansken för i år, då det i fortsättningen blir hemma matchen på konstgräset i Borås i fortsättningen.

Direkt efter matchens slut tog John och jag mig till Filmstaden i Karlstad, fulla av entusiasm över att få se den den andra halvan av Arn filmen. Men ack så besviken jag blev. Ack så besviken John blev. Vi hade båda läst böckerna, och i första filmen lyckades de ändå hålla sig hyfsat till det Jan Guillo författat i sin triologi, men nu i andra filmen så blev det pannkaka! Totalt vansinnigt, och en våldtäkt på böckerna. Att ens påstå att andra fimen är baserad på boken är en förolämpning, och jag kan inte begripa hur Jan Guillo kunde acceptera alla nödlösningar. För faktum är att det skulle gjorts en triologi, för den andra filmen blev för kort. Det var direkt pinsamt, och jag led under hela filmen.

Jag skulle kunna sitta här och rada upp alla exempe
l på vansinniga ändringar som gjorts i förhållande till boken. Men inlägget skulle blivit alldeles för långt! Så snälla ni som övervägt att läsa böckerna innan ni ser filmen, låt bli! Se filmhelvetet innan böckerna, så kan den ju faktiskt vara sevärd.

Detta var ju lite kul

Aftonbladet skriver en artikel om hur David Elm sågar gamla Henke Larsson. Jag vet inte vad man ska säga, men som jag ser det så är väl ändå inte Henke som sågas, utan journalisterna som aldrig vågar kritisera den gamla hjälten. Men det är väl så att vissa personer är fridlysta helt enkelt. Otroligt löjligt, men det lockar väl läsare.

Nu är det dock dags för mig att hämta upp en ölänning!

Celebert besök!

Ikväll kommer min gode vän Juckpuck på besök, och stannar ett litet tag. Så det ser jag fram emot! Så vi får se hur mycket bloggande jag hinner med, om jag samtidigt ska roa den stora mannen från Öland. Som om inte det vore nog, så nämde syrran att hon skulle titta förbi en snabbis också. Det är intressant hur sådana saker lyckas hopa sig, när det inte varit en människa förutom jag själv i den här lägenheten på flera veckor. Kanske flera månader till och med. Sen blir det plötsligt två besök på en och samma dag, märkligt.

Så vad jag roar mig med nu
är att städa och chatta med flickan från Malaysia. Det sistnämnda är dock ingen större överraskning, då jag förmodligen talar med henne mer än alla andra (inklusive mig själv) sammantaget. Sen dricker jag kaffe, mycket kaffe.

Så, eftersom att jag inte vill att detta ska vara en tråkig blogg, så bjuder jag på en rolig bild nu. (nåja, kanske på gränsen till lätt vulgär, och mannen på bilden uppskattar säkert inte detta. Men det är inget jag kan ta hänsyn till)
Detta är Juckpuck!

Masak Lemak Cili Padi

Idag är det dags för ett experiment! Ska laga en malaysisk kycklinggryta, frågan är hur detta kommer sluta. Har fått ett spännande recept från tösen ifrån Malaysia.




Efter mycket hårt arbete med en hel del del svordomar, och ett kök i KAOS, blev detta resultatet. Jag fick improvisera lite dock, i och med att jag köpte lite kokosmjölk som råkade vara 3 år för gammal. Jävla pekås... Men vanlig mjölk gick bra. Riktigt gott, och riktigt starkt!

Kvällstidningar

Igår var en sån där underbar kväll, Kalmar vände och krossade GAIS, samtidigt som Örebro för andra matchen i rad tar poäng mot de två guldjagande lagen. 2-2 mot Kalmar, och 2-0 mot Elfsborg, de är verkligen på gång nu. Men hur som helst är det roliga att förra veckan, då kalmar förlorade poäng, så var elfsborg laget som skulle vinna, inget snack. Idag, när krönikorena får skriva hyllningar igen så låter det som vanligt helt annorlunda. Det är bara den där Alfelt i Aftonblaskan som är en aning osäker, men han har ju aldrig varit positivt inställd till Kalmar vad jag kan komma ihåg.

Men det värsta var igårkväll när det kom upp en fråga "Är elfsborg borta från guldstriden?" på aftonbladets nätupplaga. För faktum är att Elfsborg inte ens är i närheten av att vara borta ifrån guldstriden. I synnerhet med tanke på att de har en match mindre spelad, och kan vid seger mot malmö alltså vara 2 poäng efter. Sedan möts dessutom Kalmar och Elfsborg på fredriksskans senare, i något som kan bli en direkt avgörande match. Alltså, seger mot malmö och Kalmar, och de är ju förbi igen. Elfsborg är sjukt stabila i år, trots gårdagens fadäs.

Men de där frågorna om lag är borta ifrån guldstriden har ju förföljt oss sedan omgång 10. Eller vilka lag som åker ut osv. Jag blir galen helt enkelt. Men, jag glädjs åt att det inte är ett enda storstadslag som är med och fightas just nu, eventuellt IFK Göteborg, om de får helvetet att frysa till is, och grisar att flyga. Men annars är det Borås och Kalmar som är på gång, och Helsingborg ligger väl lite för långt bakom för att kunna gå om både Elfsborg och Kalmar, men de kan ställa till oreda i den absoluta guldstriden. Men hur som helst är ju ingenting på långa vägar avgjort än, och det är bara löjligt att försöka utse någon som segrare nu.

Men jag både tror och hoppas på att det är Kalmars år nu! En dubbel är verkligen inte långt borta.

Bilder från Sillebotten

Bara för att jag är alldeles för omotiverad för att skriva ett långt inlägg, så bjuder jag på några bilder istället.




Ingen uppdatering i helgen.

Istället beger jag mig ut i värmlands urskogar, för att hälsa på min gamle morfar som fyller 70 år. Uppe på ett litet berg, där teknikens under inte släpps in.

Åska

Tor är uppenbarligen Bajare. För precis efter slutsignalen dundrade det ordentligt här ute, och nu avlöser blixtrarna varanda. Men inte ens de gamla asagudarna kunde hindra våra röda bröder från att gå till final. Trots att de helt uppenbart var delaktiga i att förlänga lidandet för stockholmarna.

21 september, då tar vi första steget mot dubbeln!

Gah!!!

Fy fan vilket flyt Bajen har nu. 3 säkra mål har de på något sjukt, på gränsen till mirakulöst, sätt räddat. Helt vansinnigt. Lika dåliga som kalmar var i första, lika bra är de just nu! Helt sanslöst. Men hur som helst är det nog en av de bästa 0-0 matcherna jag sett. (nåja, jag har glömt första halvlek) Nu - Förlängning.

Nu - Ett skott i stolpen. Jag är mållös!! Precis som kalmar. Skit...


Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge! Dauda, 1-0 till Kalmar. Så jävla skönt! Underbart! 4 minuter kvar.

Slut! 1-0 till Kalmar. Final på skansken i september igen. Vilken match det blev!

Fotbollskväll

Knappt två timmar kvar tills dess att matchen mellan Hammarby och Kalmar går av stapeln, 18:00 för att vara exakt, i semifinalen av Svenska Cupen. Borta på söderstadion. Det börjar kännas lite skakigt kring Kalmar just nu, en mindre svacka helt enkelt. Men det är helt naturligt, det kommer alltid en period med sämre resultat, och är det några som är jävligt duktiga på att vända negativa trender så är det Kalmar. Traditionens makt är stor i fotboll av någon märkligt anledning, och av tradition har vi på senare tid haft tämligen lätt för huvudstadens lag. Det är betydligt värre att möta lag från göteborgstrakten, av någon märklig anledning.

Vi är en match ifrån en ny cupfinal på hemma på skansen,
och det mot ett hammarby som man inte riktigt vet vart man har. Så jag är positiv, kalmar tar hem en klar seger med 4-1, Ingelsten gör ett, rydström gör ett skitmål medans rasmus elm gör ett drömmål på övertid och även sobra hittar nätet igen.

Så det tyder på att vi får en repris av fjolårets Cup-final, då Enköping knappast ska kunna sätta käppar i hjulet för Göteborg i den andra semin om en vecka. Men man kan ju alltid hoppas på en dunderskräll!

Förövrigt visas matchen på TV4 Sport, med start 17:55 - Klart att du ska se Sveriges bästa lag!

Hahaha

Ja, vad säger man. TOTALT bissart. Blev plötsligt addad, och jag får detta. Mycket, mycket märkligt. Spam på en helt ny nivå?



Sexualundervisning


Förbannade skit-OS...

Jag begriper inte varför jag fortsätter hoppas varje dag. Det är ju fullkomligt omöjligt for favoriterna att leva upp till ens förhoppningar. Antingen är det grymt jävla oflyt - Som Kallur, Ara och Alshammar. Eller så har växjöbor bor bytt gren, och gett upp ett givet guld. Men oftast räcker de bara inte till. De tre medaljerna vi har tagit är superskrällar. Vi får väl njuta av den insikten i alla fall. Men visst måste detta vara en av de sämsta olympiaderna någonsin? TV:n är nära att få flyga ut genom fönstret. Man blir så frustrerad!

Kom igen nu Holm!

En av OS höjdpunkter pågår just nu, herrarnas höjdfinal. Inte för att jag har några förväntingar på det hela, men en hel del förhoppningar. Vi kan ta guld här, även om jag inte tror det. Men Stefan Holm, är ju alltid Stefan Holm, och man kan nog aldrig räkna ut den mannen. Såååå, kom igen nu HOLM! Ge oss GULD!

2-2, så förbannat tråkigt.

Snart kan Kalmar tappa 1:a platsen i allsvenskan, vilken vi trots allt lyckats freda sedan omgång 4. Sen blir jag bara så ledsen över att behöva följa en webradiosändning, då man egentligen inte har en aning om vad som händer, i synnerhet inte när kommentatorerna och deras utrustning är i så dålig form som den var igår. Skit, skit, skit, sa kaptenen. Jag kan inte annat än hålla med, och då slapp jag ändå se eländet. Men även om Nanne vägrade erkänna det, så var nog spelarna ganska slitna, eller åtminstone något för omotiverade för att möta ett Örebro hemma. För något måste det varit.

Gårdagens behållning var dock att se Ljungskile slå Helsingborg, samt insikten om att AIK kryssade mot sundsvall. Då är plötsligt 2-2 mot Örebro inte så illa pinkat, trots allt. Sen måste jag säga att jag skrattade gott åt skåningen som var väldigt bitter över Ljungskiles maskande grisspel. Men i och med att jag vet att det är minst 2 henkeborgare som läser bloggen regelbundet, så ska jag vara snäll. Men Ljungskile har faktiskt viss charm, och tänk om de faktiskt klarar sig kvar. Det vore en skräll utöver det vanliga!

Nu, OS! Adjö.

Kalmar - Örebro

Det går fort mellan matcherna nu, och jag bara njuter. Men frågan är om det inte borde sätta sig i spelarna, eller om nanne fortfarande lyckas att intala dem om att de inte alls är trötta. Örebro hemma bör ju vara en munsbit, något i förbifarten. Men märkligt nog är det då jag börjar bli orolig, i synnerhet när man ser hur de besegrat Göteborg nu senast. Så jag tror det blir tajt trots allt. 2-2 är något som dyker upp i huvudet hela tiden, men en sådan pessimist vill jag ju inte vara. Så jag säger 4-2 till våra röda hjältar, efter ett hat-trick av Ingelsten, och ett mål av Viktor Elm.

Ikväll blir det webradio. Det är jävligt sorgligt...


Klubbchef Svante Samuelsson ringde nyss, och avslöjade laguppställningen. Ingen David Elm från start, och Emin Nouri från start.

Wastå
Nouri - Lindberg - Bagarn - Larsson
Velm - Kapten - Relm
Ingelsten - dauda - Sobra

Intressant!

Sjukt!

Dessa japaner...



Kalle från Uganda

Kalle stod vid den enorma rosa partyhatten, utan att på något sätt notera att det nyss flög förbi 3 bevingade kossor. Då detta, hur vansinnigt det än kan låta, var en vanlig syn i 2230-talets Uganda. Fast det han inte tänkte på var att han faktiskt inte befann sig i 2230-talets Uganda, utan i Sverige då det tredje milleniumet fortfarande var ungt. Vilket man kunde se på de vansinnigt fula kläderna, som folk inte hade på sig, vilket de haft både innan och efter. Dessa vackert klädda svenskarna blev dock desto mer förbryllade, och aningen rädda för de flygande nötkreaturen som tog sig fram till domkyrkan i Kalmar.

Faktum var dock att några av de äldre kalmariterna inte var like imponerade över denna synen, och började beklaga sig högt och tydligt över det orimliga i att kossor flyger. Kossor kan inte flyga, det gaur inte! Kossorna som hovrade strax framför den klassiska barockbyggnaden på stortorget i Kalmar, och talade minst 100 språk och dialekter, blev genast konfunderade. Ju längre de befann sig i Kalmar, ju mer skeptiska till allt nytt blev de, och insåg till slut det befängda i att
de flög. Det gaur ju inte, kom de överens om och passade på att landa. De försökte råma lite till varandra, men det lät ungefär lika löjligt som när en stockholmare ska imitera en skåning. De tittade besviket på varandra, och vandrade sedan ner till Fredriksskans A-plan och betade av det höga gräset.

Den ugandiska tidsresenären Kalle hade fortfarande inte noterat att de flygande kossorna både flygit dit och gått därifrån, under tiden som han istället fascinerat tittat på den gigantiska rosa partyhatten som stod uppställd i den södra änden av torget. Det var en magnifik syn, i synnerhet då han verkligen inte kunde, hur mycket han än försökte, komma på ett syfte till att den stod där. Men även för honom fanns en gräns för hur länge man kunde stirra sig blind på en rosa partyhatt, så istället började han glida runt på sin blå-randiga anitgravitationsbräda för att se om han kunde hitta mer underliga saker i denna tidsålder.

Han tyckte att staden påminde om
den där amerikanska religösa sekten i USA, som vägrade acceptera att man lyckats tygla gravitationen, och åkte runt i landgående och långsamma fordon och drevs av någon form av fossila bränslen. Samt höll sig med alla omoderna icke-genmanipulerade och ineffektiva djur, som t.ex. hästar som inte begåvats med någon form av flygförmåga, eller intelligens. Otroligt dumma djur, som inte tycktes göra annat än att äta och skita. När de mer moderna hästarna faktiskt hade en förkärlek till att lösa korsord, och att arbeta inom mode-industrin. (vilket kan förklara varför kläderna var särskilt estetiskt tilltalande under 2230-talet)

Men mest förvånad blev han över att se 2000-talets hundar, som förvisso kunde visa upp viss form av intelligens då de fattar att de ska springa efter en utkastad pinne, och hämta den tillbaka till hundens ägare. För redan 2215 hade en Tax blivit president i Amerikas förenta staterna, och en gång för alla stoppat den apartheid som hundar utsatts för under hela den moderna historien. Som t.ex. att de inte får komma in på vissa resturanger och butiker, samt tvingas sitta på bestämda platser på bussarna. Det hade dock tagit ett tag innan man fått kineserna att upphöra med barbarin att äta hund, även om de innan slakten kunnat diskutera det absurda i att dagens kollektiv fortfarande inte nått en hastighet av mer än Mach 8, och att det tog så vansinnigt lång tid att ta sig till de fina resturangerna i Paris, om man befann sig i Peking. För kineserna hävdade bestämt att det var deras rätt att äta hund, så som de alltid hade gjort.

Kalle trivdes inte riktigt i denna ociviliserade tidsålder, och enda anledningen till att han gjort inbrott på "The international timetravel research-laboratory" i Kampala, var för att han skulle få äta något riktigt sött, och något väldigt fett. Då både fett och socker var belagda med specialskatter som räknades hundratusentals procent, för att stävja fetman i världen. Så han hade aldrig haft råd att äta något sötare än ett sockerfritt äpple, eller något fetare än lättmjölk. (Dock fick han i sig en individ-anpassad mängd kosttillskott, varje kväll baserat på vad han ätit om dagen) Så han begav sig till något som han läst kallats för Pizzeria, och beställde en kebabpizza med extra pommes på toppen, istället för isbergssallad, och två liter Coca-cola. Han satt och njöt av varje tugga, det var en smakexplosion som till och med fick paprikan att blekna i jämförelse. När han sedan drack av Colan, kände han hur hur kroppen började gå i högvarv. Det hade varit ett halvt sekel sedan någon människa fått i sig så här mycket socker och fett på en och samma gång. Han tog den sista slicen av pizzan, och bäljade i sig resten av sin dryck. Han slöt sina ögon och log.

När ambulanspersonalen kom till platsen, så kunde de bara konstatera att de aldrig hade sett ett gladare lik.

Ännu en medalj, och damfotboll.

Första OS-finalen i Tennis för Sverige på 96 år kommer det att bli, efter en äckligt lång match. Så vi har i alla fall minst ett silver till! Alltid trevligt.

Nu är det kvartsfinal, Tyskland - Sverige i damfotbollen. Men jag får fnatt på kvaliten till och från, i synnerhet allt slarv! Men tyskland vinner. Det är mitt tips, förlängning nu. Nu blir det pommes-förtäring för min del. Adjö!

Men vad håller jag på med?

Jag sitter och tittar på tennis, av alla sporter. Men det är ju sådant som kan hända även den bästa. Problemet ligger dock i att jag tycker att det är jävligt spännande, och att jag verkligen lever mig in i matchen. Det är OS-semifinalen i herrdubbel, mellan Sverige och Frankrike, och det är grymt spännande. Den har hållt på i evigheter nu. Så nu sitter man och hoppas på att de ska få vinna den här matchen, då vi kan lyckas skrapa ihop en garanterad medalj till. Men sådant engagemang från min sida, i sporter jag inte bryr mig sker bara i OS.

Nu har även damfotbollsmatchen mellan Sverige och Tyskland börjat,
något som kanske skulle kunna tänkas ligga mig närmare hjärtat. Men nu är det Tennis som gäller. Sjukt? Ja...

Hemresedag

Blir imorgon 11:05 och är framme i Karlstad vid 23, glömde helt av att skriva det, trots att det egentligen skulle vara poängen i det förr inlägget. Men så är det när man är tankspridd. Hur som helst, så blir det den nya Batman-filmen ikväll åde. Ha dé!

Rapport från Oxhagen

Sitter hemma hos Crille nu och parasiterar. Men jag har vissa problem med hans dator, en bärbar mac, som jag inte rikigt begriper mig på. Men förhoppningsvis ska jag väl kunna författa något liknande ett blogginlägg. Crille har flickvännen hos sig, så jag behöver ju inte skämmas allt för mycket över att jag brukar hans dator, allt medans de två ligger på sängen och gullar. Men jag vill också vara nykär! Men då ska man ju lyckas hitta en Quinna, då jag hört att det underlättar.

Sen det senaste inlägget har det blivit en del festande, bl.a. "klassfest" som kanske inte var direkt fullsatt. Men jag lovar att jag ska bjuda på lite bilder så fort jag kommer hem, då jag faktiskt passade på att ta ett och annat fyllekort. Men tyvärr räcker inte batterierna särskilt länge, vilket är sådär måttligt upphetsande. Jag måste helt enkelt skaffa uppladdningsbara batterier snart. Men man ska ju få den där berömda tummen ur, och försöka komma ihåg det, vilket är lättare sagt än gjort.

Igår var det bakfylla och fotboll som gällde, och jag är egentligen fortfarande ganska sliten åde. Kalmar FF ångar i alla fall på, och gör sanslöst mycket mål. Det ska bli intressant hur många mål Ingelsten kan göra den här säsongen egentligen.

Alkohol

Det är onekligen en drog man kan överdosera, i synnerhet lilla Prich. Som faktiskt lyckades däcka under första halvlek på matchen mellan Kalmar FF och AIK. Jag är grymt imponerad. Även om jag inte var långt efter, om man ska diskutera blodets alkoholhalt. En galen överkonsumtion helt enkelt, men kul var det!

I övrigt kan man ju tillägga att det blåste upp till orkan här nere på denna ön lagom till att jag kommit ner. Vilket man tydligt kunde se dagen efter. Sen passade jag och John på att ta oss ett dopp i det iskalla havet, någon efter midnatt igår kväll då det fortfarande blåste på ordentligt. Mycket spännande!

Just nu sitter jag hemma hos Prichs mor, där det ska bjudas på mat. Vilket blir den första riktiga måltiden sedan jag kom hit. Annars har kosten enbart bestått av alkohol och snabbmat av olika typer.

Strax avfärd!

Om knappt två timmar påbörjar jag bussresan mot sydligare breddgrader. En ovanligt snabb resa dessutom, då den "bara" tar lite drygt 8 timmar till kalmar. Sen ska jag ju förvisso över till öland, och mörbylånga. Men väl i Kalmar slutar jag räkna timmarna, då man ju trots allt är på hemmaplan igen.

Jag gick faktiskt upp vid 8 idag, för att jag skulle kunna göra mig i ordning ordentligt. Vilket kanske var lite väl ambitiöst, då det inte tar så lång tid för mig att packa och göra mig i ordning, eftersom jag trots allt inte är av det quinnliga könet. Vilket gör att jag ifrågasätter det kloka i att stiga upp så tidigt. Men å andra sidan vaknade jag innan klockan ringde av någon märklig anledning, som om jag har någon inbyggd väckarklocka. Men att det är småsegt just nu, och att ögonlocken är ovanligt tunga går inte att bortse ifrån. För självklart somnade jag sent inatt, även om jag försökte vara duktig och tog lite sömntabletter och lade mig tidigt. (nåja, klockan var väl 2). Men sista gången jag kastade ett öga på klockan var hon halv fyra på morgonen.

Förövrigt är de nya tvätt-tiderna himla praktiska,
då jag igår hade tid mellan 20-24, och man är helt ensam och kan tvätta ifred. Det är dessutom alltid lediga tider, så man behöver inte ens boka en tid i förväg, i synnerhet inte på kvällen. Fullkomligt strålande!

Näe, nu ska jag tala vidare med Malaysiskan.

Plötsligt händer det.

Som i de där trissreklamerna. Plötsligt händer det som man aldrig hade förväntat sig egentligen. Plötsligt kommer det fram någon som liksom försvunnit ur ens liv för länge sedan, bara sådär. Chocken är fullkomlig.

Det var nämligen så att min gamla styvfar precis slog en signal. Den senaste gången jag såg eller pratade med honom, tror jag var utanför korvkiosken, vid busstationen i Torsås för 8 år sedan. Då jag gick mitt första år på gymnasiet i det lilla samhället. För efter det att mor gick bort, så hördes vi i princip inte mer. Korvkioskmötet sist var nämligen bara en ren slump. Tills idag. Du kan ju föreställa dig hur förvånad jag blev. Men trots att det var åtta år sedan sist, så hörde jag omedelbart vem det var. Det förvånar mig lite.

En annan märklig sak
är att jag tänkte på honom för någon dag sedan, och funderarade på vad han kunde tänkas syssla med nuförtiden. Men vad som är ännu märkligare är ju tajmingen, då jag faktiskt ska neråt landet redan nu i helgen. Så kanske ska man passa på att hälsa på den numera gamla gubben när man ändå är där. Han är ju trots allt något av en fornlämning, från den tiden innan allt började gå åt helvete. Från den tiden då man bodde i en friggebod på Revgatan i Mörbylånga, och var tämligen bekymmersfri. Från den tiden då man visste att man alltid kunde hitta morsan rökandes under köksfläkten.

Han ringde dessutom under mitt författande av ett bittert inlägg
angående min morfars telefonsamtal tidigare idag, som gav mig grav ångest. Men tack och lov så ringde han, och gav mig något annat att rikta alla mina virriga tankar på.


Det kan inte vara meningen att jag ska städa idag. För direkt när jag drog igång, så ringde Juckpuck. När vi hade talat klart dröjde det mindre än en minut innan morfar ringde och gnällde över att jag var arbetslös, och 5 minuter efter att jag sluppit höra mer av det, så ringde den gamla styvfarsan. I vanliga fall ringer det aldrig i den där jäkla telefonen, eller ja, Christina ringer lite titt som tätt i och för sig, men hon är undantaget som bekräftar regeln. Men nu har jag i alla fall dammsugit, och sprungit upp på vinden med diverse ting som inte har i lägenheten att göra.

-Bra, Johan!
-Tack, Johan.

Förlåt!

Minta maaf - Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen på ovanligt länge. Jag har egentligen ingen bra ursäkt heller. Utan det beror nog helt och hållet på någon form av skrivkramp, och det ligger hur många utkast som helst som inte blivit klara, och än mindre publicerade. Men jag har haft total fokus på att lära mig Malay, vilket inte är helt enkelt, även om det faktiskt råkar vara betydligt lättare än när jag försökte ge mig på Mandarin. Dels för att de faktiskt använder samma bokstäver som västerlänningar, och dels att jag har någon som agerar lärarinna.

Sen skäms jag extra mycket över att jag faktiskt ska ner till Öland på söndag, vilket gör att det kommer bli ännu mindre bloggande nästa vecka. Men jag ska försöka bättra mig. Jag lovar!

Selamat malam!