Irriterande är bara förnamnet. I förrgår skulle jag nämligen författa ett blogginlägg. Ett långt blogginlägg. När jag tryckte på "publicera", så var det på väg att bli det längsta och mest genomtänkta jag skriver på länge. Istället blev jag knäckt, då jag ser det klassiska lunar-felmeddelandet. Okej, ingen panik tänkte jag i min enfald, och tryckte på bakåtknappen för att kunna prova igen. Men du kan ju räkna ut med röven, att det inte fanns ett spår kvar av mitt mästerverk. Skit!

Jag hade således ägnat en dryg timme åt det, helt i onödan. I ett sådant läge får man ju trots allt leta efter något positivt i det hela. Det jag kom fram till var att jag trots allt hade en jävla tur, att håret inte är tillräckligt långt för att kunna slitas loss. Då det säkerligen hade varit mycket smärtsamt, och det skulle sett tämligen märkligt ut efteråt.

I övrigt händer inte allt för mycket i min lilla bubbla. (vilket förövrigt min lunaruppätna blogg delvis skulle handlat om) Har kännts ganska tråkigt och ensamt här i min lilla lägenhet. Vädret har ju givetvis varit pissigt den här veckan också, inte heller så upphetsande. Så vad har man att glädjas åt en dag som denna? Kanske att G4S ringde mig helt appropå häromdagen, om jobb. Dock så blev det inget med den saken. Men de ringde i alla fall, borde ju åtminstone vara steget innan intervju, och således det närmsta ett arbete jag kommit på mycket, mycket länge.

Det är ungefär lika hopplöst på Quinnofronten, som det är på arbetsfronten. Även om det förstnämnda kan kvitta för tillfället. Såvida inte min drömquinna behagar att ge sig till känna, och kasta sig i mina armar. Men ett arbete vill jag ju i alla fall ha, det är väl inte för mycket begärt. Eller? Praktik någonstans blir det inom den närmaste framtiden nu i alla fall. Kanske kan ge något. Positivt tänkande.

Näe, nu ska jag roa mig med någonting annat, fram till och med hockeyn som jag ska premiärse ikväll. Även om jag inte hyser några förhoppningar om att pajas-vm är något att se på.

Tjo!