Snart kan Kalmar tappa 1:a platsen i allsvenskan, vilken vi trots allt lyckats freda sedan omgång 4. Sen blir jag bara så ledsen över att behöva följa en webradiosändning, då man egentligen inte har en aning om vad som händer, i synnerhet inte när kommentatorerna och deras utrustning är i så dålig form som den var igår. Skit, skit, skit, sa kaptenen. Jag kan inte annat än hålla med, och då slapp jag ändå se eländet. Men även om Nanne vägrade erkänna det, så var nog spelarna ganska slitna, eller åtminstone något för omotiverade för att möta ett Örebro hemma. För något måste det varit.

Gårdagens behållning var dock att se Ljungskile slå Helsingborg, samt insikten om att AIK kryssade mot sundsvall. Då är plötsligt 2-2 mot Örebro inte så illa pinkat, trots allt. Sen måste jag säga att jag skrattade gott åt skåningen som var väldigt bitter över Ljungskiles maskande grisspel. Men i och med att jag vet att det är minst 2 henkeborgare som läser bloggen regelbundet, så ska jag vara snäll. Men Ljungskile har faktiskt viss charm, och tänk om de faktiskt klarar sig kvar. Det vore en skräll utöver det vanliga!

Nu, OS! Adjö.