Det var igår eftermiddag någon gång som jag slösurfade lite, och tillslut hamnade på hotmailen. Främst för att undersöka ifall det hade kommit in några nya kommentarer på bloggen. Det hade det inte gjort, men där fanns något annat märkligt mejl. Jag läste rubriken, som löd: "Fanmail! (på riktigt, inget kedjebrev i ett försök att rädda världen alltså)‏"
Första tanken var att det var ett ovanligt klyftigt sätt att spamma mig. Men jag öppnar det trots allt och läser de första raderna, som får mig att bli än mer förbryllad. "Hej Izzzy! (eller ska vi säga Johan?)" För nu måste spamrobotorna ha tagit detta till en helt ny nivå! De har till och med tagit reda på vad jag heter, OCH vad jag kallar mig.

Till slut sjönk det in. När jag läst vidare insåg jag att detta var på riktigt. Hur kul som helst! Jag inte kommit mig för att skriva något i bloggen, då jag förmodligen drabbades av en kombination av chock och hybris. För det vara lika överraskande som rörande. Så tack så hemskt mycket för det! Nu finns en ny mapp på på min Hotmail - Fanmail. Naturligtvis kan jag inte göra annat än att publicera det hela. Så förstår ni kanske hur lyrisk jag faktiskt blev.

---

"Hej Izzzy! (eller ska vi säga Johan?)

Det här var något nytt, längesen man skrev ett hotmail. Men, jag kände att jag var tvungen. Jag har läst igenom ditt arkiv, på din blogg.

Vi kan ta det från början! Jag står bakom den fallfärdiga dagboken "tjongpanna" och på något (för mig otroligt) sätt hittade du denna lilla, lilla yta i cyberspace. Du kommenterade (antagligen något om fotbolls EM när det begav sig) och jag klickade in på din sida för att kolla upp min besökare. Min första tanke var: "En fotbollskille, kul!" mest eftersom jag själv lätt blir frälst i fotbollsmästerskap, men det var ungefär det intrycket jag fick.

Min mor däremot läser din blogg mer frekvent och för några dagar sedan tog hon upp den i ett samtal, och sa att jag borde läsa den.
På riktigt.
Så idag gjorde jag det, gick tillbaka i arkivet och läste.

Jag blir så imponerad av dig Johan, verkligen. Jag läste alla inlägg från slutet av 2007 och blev väldigt berörd. Jag som trodde du "bara" var en kille som råkade gilla Kalmar FF, öl och konstiga sci-fi serier (HUR du nu kan gilla dessa..men, annan historia!) Men så visar det sig att jag läser något skrivet av en av de starkaste människor jag någonsin "mött". Du gillar inte bara Eureka, och skriver fruktansvärt bra texter, du är ett livs levande bevis på att det finns hopp.

Jag fastnade i din historia, och som jag sa, jag är jävligt imponerad!

KEEP UP THE GOOD WORK, för tusan!

Jag önskar dig allt gott!

din nyfrälsta läsare,
Johanna "