Sömnen jag fick idag var inte mycket att hurra för. Som jag skrev i bloggen så kunde jag inte sova. Jag var inte ens i närheten av att vara trött, vilket var helt sanslöst frustrerande då jag skulle gå upp tidigt för att kriga. Efter att ha legat frustrerad över att jag inte kunde somna, så skrev jag ett blogginlägg. Sen försökte jag somna igen, men drabbades av galen energi, och det slutade med att jag låg och gjorde armhävningar, situps, rygglyft, ja allt möjligt för att åtminstone kroppen skulle vilja gå in i viloläge. Det resulterade egentligen bara i att jag hade grym träningsvärk idag, för somnade gjorde jag inte förrän efter 5 på morgonen, då jag sist tittade på klockan.

Mobil började tjuta och vibrera fibrilt vid 6:45, och jag kände att jag kunde sova en kvart till. Alltså till 7:00. Men ändrade mig snabbt till att jag skulle sova 10 minuter till istället och knappade in 7:55. Ja, för det var ju så att matematiken inte riktigt var min starkaste sida i det sömndruckna tillståndet jag befann mig i, så jag tänkte inte på att jag fick sova 1 timme och tio minuter till. Utan när klockan ringde igen, så kände jag mig betydligt piggare och tog en lååååång dusch, efter att laddat kaffebryggaren.

Jag var ute ur duschen och satte mig vid datorn samt noterade något märkligt. Klockan var 08:26. Min gruppchef skulle hämta mig 08:20. Paniken spred sig i alla mina lemmar, och jag tittar ut genom fönster. Ja visst står hans bil där och vänta. Stressen blir total, och jag ringer upp honom och berättar om min belägenhet, och att jag kommer ner så snabbt som möjligt. Prioriteringen blev som föjer

• Kaffet var det första jag såg till att få med mig, och jag fyllde min termos med det svart guldet
• Kläder. Kan av naturliga skäl vara bra att ha.
• Dricka i alla fall en halv kopp sanslöst varmt kaffe, för att överleva de närmsta timmarna.
• Sen fick jag packa ned det jag hade för mig att jag behövde, matkärl, vattenflaska och bössan.

Sen var det bara att snöra på mig kängorna, kasta på mig uniformsjackan och stridsvästen. För att sedan snabbt kila ner till den väntande bilen. Det tog tio minuter, onekligen en jäkligt imponerande tid om jag får säga det själv!

Vi kör ner och kommer dit i god tid, vi ställer upp och gör i ordning vapnen. Sen slår det mig. Vart fan är min hjälm?? Självklart låg den på samma ställe som den gjort den senaste tiden, i min garderob. Den var i alla fall alldeles för långt ifrån Hammarö, för att det skulle kännas riktigt bra. För man får inte strida utan hjälmen! Tanken slog mig att jag hade tagit mig upp, kämpat mot den bristfälligga sömnen, stressat, och blivit utan kaffe - Helt i onödan. Min jävla tankspriddhet och bristande matematikkunskaper höll på att straffa sig rejält. Men tack och lov så fick jag till slut låna en hjälm, och dagen var räddad! För som tur var, så hade jag allt annat av vikt med mig.

Men annars var dagen bra, lagom intensiv och lärorik. Helt klart skönt att få komma ut lite igen, och göra något annan än pilla navel om dagarna.

Sen så lyckades jag komma hem precis lagom till matchstart mellan Djurgården och Kalmar. 1-0  till Kalmar, och 5:e (?) raka segerna mot de dryga stockholmarna. Riktigt skönt! Nu är det Gefle och Norrköping hemma, och sedan Halmstad på örjans vall. Det ska vi väl greja? Elfsborg har Göteborg borta, djurgården hemma, Halmstad hemma och till sist Gefle borta. Det känns i och med dagens resultat som att guldet kom bra mycket närmare, för jag är övertygad om att Göteborg tar poäng mot Elfsborg imorgon, minst en och det känns som att det kan bli tre.

Nedräkning börjar till tisdagens begivenheter. Alltså tills dess att jag slutar vara arbetslös! 11:00...