Tanken var att jag skulle ta mig till öland idag, men givetvis får ju ingenting gå så som man tänkt sig. Överläkaren ville ha samtal med mig nu idag, på morgonen. Vilket innebar att jag inte skulle kunna ta bussen till Kalmar. Till min enorma frustration fick jag reda på att jag plötsligt inte behövde ha samtal. Så nu får jag sitta hemma och pilla navel fram till på söndag. Hade det inte varit för att jag inte har något hår, så hade jag slitit av det i ren galenskap.

Resan är nu bokad, och inget ska komma ivägen nu. På måndag, den 31 Mars 12:10 avgår resan till kalmar. Lyckades till min stora glädje hitta en resa via Jönköping, istället för Stockholm, till ett alldeles ypperligt pris. 150 kronor per resa, jag hade budgeterat för 300:-. Så jag sparar alltså trehundra kronor på att åka nu på måndag, så det bevisar tesen om att det inte finns något ont, som inte har något gott med sig.

Gårdagen var jobbig. Riktigt jobbigt till och med. Först satt jag och väntade på att få reda på hur Överläkaren ställde sig till resan, och hade tänkt att åka hem efter lunch, sova hemma och sedan åka till Öland. Innan dess skulle jag hinna hem och hämta recept, sen till apoteket och BM-Data för att hämta mitt min hopplöst döda Laptop. Rest In Peace. Jag satt och väntade, väntade och väntade. Jag blir inte klok på hur jävla lång lunch man får när man är överläkare, det känns knappt som att de arbetar överhuvudtaget, men ändå drar de in astronomiska pengar i lön. Jag ska nog ta och bli Överläkare inom Psykiatrin. 

När jag sedan fick reda på att jag inte kunde åka iväg, och att allt plötsligt körde ihop sig, så säckade jag ihop totalt, all ork försvann. En jättevåg av mer eller mindre befogad hopplöshet sköljde över mig, och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Det var som att göra en mental tidresa, till början av december. Satt i rökrummet, och dunkade huvudet i väggen, utan att egentligen tänka på det. Ville bara få ut alla felaktiga tankar. 

Allting gick så långsamt, varje rörelse var som i slow motion. Men jag tog tag i mig själv, och begav mig hemåt, uträttade mina ärenden, och det värsta gick över till slut. I synnerhet då jag kom till BM-Data, och de var så vänliga att de inte tog betalt för felsökningen på min dator.

Men jag blev en aning förbittrad vid mitt senare besök på apoteket. Var tvungen att lägga ut 200 kronor på att köpa 4 liter laxermedel. Det var nog det mest ångestfyllda köpet jag gjort än så länge. Jag menar, det är ju det sista man vill lägga pengar på. Eller kanske näst sista, kastrering hade väl varit snäppet värre, men annars kan jag inte komma på något annat som kan tänkas vara värre, att lägga pengarna på.

Det blev ett ganska långt inlägg idag. Men man får ju ta igen för förlorat bloggande. Nu ska jag i alla fall vara hemma fram till på Söndag, då blir det en kort tur tillbaka till dårhuset, för att eventuellt sova, eller bara hämta medicinen. Har inte det helt klart för mig. Men jag får i alla fall sitta hemma och fisa in stolen ordentligt innan det är dags att ge sig i kast med en lååååång resa till Mörbylånga. 

Nu ska jag nog ta mig en tur till Pekås, och köpa lite förnödenheter. Lite Öländsk kyckling kanske? 

Adjöken