Det här kändisskapet tog ut sin rätt. Jag orkade inte mer, och har tagit en timeout. Det är jag och Björn Gustavsson. Men observera att jag lever och är fullt frisk. (Fysiskt i alla fall) Men efter munkforsresan var jag fruktansvärt seg på söndagen, och sov mer eller mindre till 2 på natten direkt när jag kom hem. Måndagen blev konstig eftersom att jag sovit för mycket, och helt fel. Tisdagens åkomma var ångest, total jätteångest. Jag såg någ ganska skum ut när jag gick till Pekås för att handla, då jag bokstavligt talat försökte skaka bort de idiotiska tankarna genom att ruska på huvudet då och då.

Tänkte att jag skulle lägga mig tidigt igårkväll, tog sömntablett och två sobril vid 22 tiden. Men tiden gick. klockan blev tolv, jag spelade lite för att bli trött. klockan blev 02:11, och någon skriver till mig på Yahoo Messenger. I och med att jag bara har en person på den listan, så anade jag vem det var. Malaysiskan som precis börjat jobba. Jahapp, då var man fast. Vid 3 åt jag kycklingvingar, och vid 5 insåg jag att morfar skulle komma på morgonen, och det var själva anledningen till att jag skulle somna tidigt. Jag inser att jag är ett ärkepucko, och tvingas avsluta diskussionen om varför man aldrig är nöjd med det man har. Jag gick och la mig, åt två sömntabletter och två sobril till och satte igång den nya Narnia filmen, såg klart den och klockan var väl 7 antar jag, sen efter halva Wall-E somnar jag. vid åtta tiden eller nått.

Morfar ringde vid 12, och jag svarar yrvaket. Han berättar att han står där ute. PANIK! Ser mig om i längenheten och inser att det inte är i respektabelt skick, eftersom att jag inte har varit i form att ens logga in på msn så har jag inte heller städat. Men, om jag inte bjuder upp dem på kaffe så kommer jag inte få mig mitt morgonkaffe. Jag måste ha morgonkaffe, annars upphör jag att fungera som människa. Men det var jag beredd att offra, jag drar på mig kläderna snabbt som tusan och rusar ner. Som tur var hade de kaffe på IKEA, en kopp där gjorde i alla fall att jag slapp lägga mig ner och vara halvdöd av abstinensbesvär.

När jag sedan kommit hem, har jag verkligen inte gjort någonting. Jo, diskat lite och gjort varma mackor. Men det är ju sådant man tyvärr måste göra varje dag. Men imorgon ska jag vara piggelin! Då kommer det säkert att bloggas!

Puss och smisk