Nisse-Misärabel

Nisse satt där i hörnet och levde på hoppet, samma hopp som var gång övergivit honom på de mest brutala vis. Men det finns de människor som ständigt biter ihop, och försöker övertyga sig själva om att efter regn kommer solsken, att imorgon är en ny dag, och allt annat trams man kan komma på, för att undvika tankarna på sin egen misär. En del i hans försök att bli en helt ny människa, var att vara alla människor till lags, aldrig försöka kämpa emot strömmen. Så likt den döda fisken han tycktes vara, hade han hitills hunnit sympatisera med sju olika politiska organisationer, vida spridda över de idiologiska gränserna, samt en sekt.

T.ex. den kvällen för 2 år sedan, då han en ljummen sommarnatt planlöst irrade runt i ett mindre samhälle, en aning alkholpåverkad, och stötte ihop med en större samling överförfriskade nynazister som hade en grillfest i en park. Eftersom att det var ett mindre samhälle, och det faktum att vitmakt-musik spelades på högsta volym gjorde att inga människor kom och störde deras tämligen gemytliga samling. Men Nisse svävade runt i andra tankar, som så många gånger förr, och passerade dessa människor vars nykterhet var i förhållande till deras längd på håret. Det tog inte många sekunder innan de upptäckte att Nisse spatserade förbi dem, visserligen hade de hoppats på han skulle varit uppenbart Neger, bög, kommunist eller muslim. Men de hade ju inte fått tillfälle att misshandla någon på hela kvällen, och anade att det förmodligen inte skulle komma fler lamm till offerplatsen, så det börjar koka i deras vikingablod.

Samtliga reser sig upp, och ställer sig i en ring runt en förvånad Nisse. För att de ska ge sig själva en anledning att påbörja misshandeln, skiker de "DÖDA BÖGEN!".

Men Nisse är ju egentligen inte så dum som han kan verka, utan sätter allt på ett kort och slår till med en utomordentlig bluff. Han talar högt och tydligt, otroligt nog utan darr på rösten.

-"Den germanska folkstammen har under tusentals år utstått och förhärdats av det nordeuropeiska klimatet, vilket gjort dem till den ultimata rasen."

Nisse stannade till, för att känna av ifall hans ord gett någon verkan. Det hade det, de stod där med hakan vid knäna och tittade förvånat på det tilltänkta offret. Nisse fortsatte:

-"Men då de andra raserna, så de slaviska, latinska, afrikaner, araber och framförallt judarna börjat tränga in och förpestat våra land och vårat folk, försvagas vi för var dag som går. Det är den starkes skyldighet att som ledande ras slå tillbaka de intelektuellt klena parasiterna på vårat samhälle. Vi måste ta vårat ansvar genom att rensa ut alla som inte har germanskt ursprung, och skapa ett etniskt rent samhälle som skall styra världen för all framtid. Ty detta är mänsklighetens sista hopp!
Mien kampf, kapitel 14"


Nu återstod att se om bluffen gick hem. En tystnad följde, som för Nisse kändes som en evighet, då han försökte lugna ner sin kropp som fullkomligt bubblade av adrenalin, och bara att stå upp var svårt, när knäna darrade som asplöv. Men han hade på känn att de flesta som stod i en ring runt honom trots allt inte var förmögna att läsa en bok, och hade ett IQ under 85.

Helt sant var det kanske inte, 3 stycken hade ju faktiskt skummat igenom boken, då de hade haft det som skolarbete. Övriga låtsades ju givetvis som att de hade läst den, och kunde därav enbart hålla med om allt Nisse hade sagt. Bluffen synades aldrig, och det dröjde inte många minuter förrän Nisse hyllades som en gud i den lilla parken. Han förklarade ju också att han hade varit ute och gått, då han hörde den "underbara" musiken som spelades, och kände att han helt enkelt var tvungen att bege sig ditåt för att ge öronen lite lördagsgodis. Festen fortsatte.

Men den hade inte gått helt obemärkt förbi trots allt, utan ett stort gäng AFA aktivister hade fått nys om denna lilla tillställning, och samlade sina trupper. Ett tjugotal hade till slut gaddat ihop sig, för att slå tillbaka de där skalliga kräken som satt och förpestade parken. Festen höll på för fullt, och olika mer eller mindre överdrivna anektdoter om hur de hade spöat oliktänkande delades bland festdeltagarna, då de såg ett helt gäng nitjackor, palestinasjalar och tuppkammar med bestämda steg närma sig.

Nisse blev nu helt paralyserad av skräck. Han kände igen flera stycken bland de som närmade sig, och han visste att de som kom där kände honom som Kommunist-Nisse. De båda sidorna ställde upp, som om de deltog i ett medeltida slag. Nisse försökte komma ställa sig bakom en lönnfet Nazist, för att inte bli igenkänd av de ankommande. Men denna slet fram honom, och ställde upp honom vid sin sida och började skrika ut slagord, för att peppa sina kamrater inför striden.

Då skedde ju givetvis det som Nisse fruktat som allra mest, en på den andra sidan kände igen honom, och gormade:


-"Vad i helvete gör du med dem, Nisse?"

De på hans sida såg frågande på sin nye kamrat Nisse.

-"Ja, vet ni inte att det där är Kommunist-Nisse" Hördes ifrån andra sidan, följt av förvånade skratt.

Nisse visste vad som väntade. Han slöt sina ögon bet ihop, och avvaktade reaktionerna som inte lät vänta på sig. Det var inte han själv som öppnade ögonen nästa gång, utan det var först då ambulanspersonalen kommit till platsen 20 minuter efteråt, och polisen lyckats skringra de stridande, som de lyfte ögonlocken och lyste med en liten lampa. Dock var ju Nisse inte medveten om detta, utan kvicknade till första dagen efter, i ett sterilt rum på universitetssjukhuset i en stad inte allt för långt bort. Då var det dock bara ena ögat som kunde öppnas, det andra fick vänta ett par dagar på att åter se ljuset. Där låg han i drygt två veckor med brutna revben, käke och en söndersparkad mjälte.

Flyttlasset gick omgående till en större stad 20 mil norrut, där han bland annat gick med i MUF, och Jehovas Vittnen. Det senare var dock lite för deprimerande för Nisse, då han insåg att han ändå inte skulle bli en av de 144000 som överlever domedagen, i synnerhet med tanke på att han måste konkurera om de platserna med 6,7 miljoner andra världen över. Utan han började istället bränna hemma och missbruka sex, för att ta så mycket avstånd ifrån den tidigare sekten som möjligt. Dock var det här sexmissbruket inte allt för lätt för stackars Nisse, som var ganska ful och småfet. Men han levde efter moral-regeln att, bara för att de är fula ska de inte komma undan! Har man inga krav på kvinnorna i fråga blir det en aning enklare i alla fall.

Det är det han gör där i hörnet, på en nattklubb i hans nya hemstad. Spanar efter de mest oattraktiva kvinnor han kan hitta, för att åtminstone få tömma sin task. Dock skulle denna kvällen sluta i ett fullkomligt misslyckande, i vanlig ordning.
Okej.. Jag erkänner.. Jag är omåttligt uttråkad, och alldeles för nykter för mitt eget bästa.. :S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback