Tors 23 nov 2006 11:14

Sådana torsdagar är härliga.
Ja, vad ska jag ta mig för idag då ? Sitter här med mitt kaffe, och känner att jag börjar bli sjuk. Sådär lagom roligt, ont i halsen, snuvig och värk i hela kroppen.. uscha.. Ska in och hjälpa morfar att flytta grejer, vet dock inte när, hur eller var .. väntar på att han ska ringa åde. Men, men.. Under tiden så får jag väl sitta här och softa antar jag.. inte fy skam det heller.
Helgen lär säkert bli rätt lugn också misstänker jag, men det är ju sånt som märks skulle jag tro. usch, när man sitter och är lätt däven så försvinner all vilja att hitta på något mer konstruktivt än att sitta hemma och pilla naveln i höger och vänstervarv. Synd om mig.. :P

Det kändes lite tomt när man inte får några gonatt-sms längre. Men man är nog lite bortskämd skulle jag tro. :P

Man kanske ska lägga sig på soffan, eftersom jag sitter och gör en Malware sökning på datorn just nu, och den tycks ju aldrog bli klar.. :/ 5% efter sådär 10 minuter låter ju otroligt lovande måste jag säga :)

ha det gött!

UPPDATERING! 20:01

Jag sätter mig alltså på 13 bussen in till stan idag, lagom bitter över det faktum att halsen värker, nacken värker, ryggen värker, ja allt är bara jobbigt. Går på bussen, och är sånär på väg att betala för skolungdom, alltså 22:- istället för 33:-, men ärlig och snäll som jag är, så väljer jag att avslöja att jag är 21 år.
Så jag sätter mig nästan längst bak på bussen, stirrar ut genom fönstret när molkom försvinner ur min åsyn. Reagerar på att en gubbe i 40-50 års ålder haltar in på toaletten. Men utan att tänka mer på det forsätter jag titta ut genom fönstret på alla träd som far förbi.
Då hör jag hur toalettdörren (som ligger längst bak i bussen, någon meter ifrån där jag valt att sätta mig) öppnas. Sen hör man någon, lite svamlande, be om att någon ringer efter ambulans, då hans kroppspulsåder brustit. jag slänger snabbt en blick bakom mig och ser mannen stå där, men inga tecken på att det sprutar blod ifrån halsen. Så min första tanke var att den lite lätt sletna och förvirrade mannen hade någon noja som orsakats av något form av missbruk.
Jag skulle bli varse att svamlet och det lätt sluddriga talet förmodligen berodde på chock och blodförlust. För när han stapplar ut ur toaletten och sätter sig i sätet snett bakom mig, så ser jag hur det pissar blod ifrån höften. Det finns ju en kroppspulsåder där med kom jag på. En kvinna är snabbt framme och lägger lite tryck på höften. Jag springer då fram till Busschaffören, och frågar efter första förband, samtidigt som jag ringer efter en ambulans. Men busschaffören verkar lite chockad han med, och vet först inget om något första hjälpen. Vilket borde vara det första man skulle lära en busschafför enligt mitt tycke. För visst fanns det en första hjälpen väska. Så jag irrar fram och tillbaka i den bussen och försöker mig på lite simultanförmåga, då jag i ena örat pratar med kvinnan på larmcentralen, och försöker få fram lite förband åt stackarn som sitter och blöder där bak. Det var tydligen så att han nyligen gjort en höftledoperation, och det på något sätt brast nu på bussen.
Sen så fick jag reda på att ambulans ifrån karlstad och räddningstjänst ifrån molkom var på väg. Så då fick man ställa sog där ute och ta en nypa frisk luft, och vinka rätt ambulansen. efter 5-10 minuer var de framme, även om det kändes som 20. Så då var det bara att sätta sig i ett säte längre fram och låta de göra vad de skulle. Det är tur att man inte hade blod-fobi i alla fall, då hade synen bak i bussen varit en mardröm.

Sen efter att mannen fått åka iväg till sjukhuset, så fortsatte bussturen, 20-30 miuter försenad. Så det var en ovanligt händelserik bussresa mellan molkom och karlstad ! Dock inte så kul.

Det är läskigt att se hur handlingsförlamade människor blir i en sådan situation.

jaja.. nu ska jag dricka whiskey och bota min förkylning !