Igår blev jag enormt lycklig, och enormt besviken inom loppet av två timmar.

Men först ut var ju den riktigt tuffa matchen mot belgiska Gent. 2-1 i baken efter första matchen nere i Belgien, och det skulle bli tufft. Trodde jag. Men det dröjde 4 minuter innan Kalmar hade full koll på händelserna, och som genom ett mindre mirakel visade Europa att det faktiskt finns svenska lag som kan spela fotboll, trots att henkeborg inte mäktade med att ta sig ut i Europa. 4-0 mot ett sådant lag är en bragd, i synnerhet med tanke på vilka spelare som inte var med igår, efter skador och försäljningen av Cesar. Det var en riktig bragdmatch,  hemma på skansen med en absurt dålig publiksiffra. Jag anser mig ha en tämligen god ursäkt för att missa matchen, då jag är socialbidragstagare och befinner mig 50 mil ifrån Nordens huvudstad. Att det sen tar lika lång tid att åka till Kalmar, som det gör att ta sig till sydostasien är också en aning frustrerande. Men vad fan hade Kalmariterna för ursäkt? Att matchen gick på TV? Det är otroligt sorgligt, i synnerhet då detta var den sista UEFA-Cup matchen på skansken för i år, då det i fortsättningen blir hemma matchen på konstgräset i Borås i fortsättningen.

Direkt efter matchens slut tog John och jag mig till Filmstaden i Karlstad, fulla av entusiasm över att få se den den andra halvan av Arn filmen. Men ack så besviken jag blev. Ack så besviken John blev. Vi hade båda läst böckerna, och i första filmen lyckades de ändå hålla sig hyfsat till det Jan Guillo författat i sin triologi, men nu i andra filmen så blev det pannkaka! Totalt vansinnigt, och en våldtäkt på böckerna. Att ens påstå att andra fimen är baserad på boken är en förolämpning, och jag kan inte begripa hur Jan Guillo kunde acceptera alla nödlösningar. För faktum är att det skulle gjorts en triologi, för den andra filmen blev för kort. Det var direkt pinsamt, och jag led under hela filmen.

Jag skulle kunna sitta här och rada upp alla exempel på vansinniga ändringar som gjorts i förhållande till boken. Men inlägget skulle blivit alldeles för långt! Så snälla ni som övervägt att läsa böckerna innan ni ser filmen, låt bli! Se filmhelvetet innan böckerna, så kan den ju faktiskt vara sevärd.

Aftonbladet skriver en artikel om hur David Elm sågar gamla Henke Larsson. Jag vet inte vad man ska säga, men som jag ser det så är väl ändå inte Henke som sågas, utan journalisterna som aldrig vågar kritisera den gamla hjälten. Men det är väl så att vissa personer är fridlysta helt enkelt. Otroligt löjligt, men det lockar väl läsare.

Nu är det dock dags för mig att hämta upp en ölänning!

Ikväll kommer min gode vän Juckpuck på besök, och stannar ett litet tag. Så det ser jag fram emot! Så vi får se hur mycket bloggande jag hinner med, om jag samtidigt ska roa den stora mannen från Öland. Som om inte det vore nog, så nämde syrran att hon skulle titta förbi en snabbis också. Det är intressant hur sådana saker lyckas hopa sig, när det inte varit en människa förutom jag själv i den här lägenheten på flera veckor. Kanske flera månader till och med. Sen blir det plötsligt två besök på en och samma dag, märkligt.

Så vad jag roar mig med nu är att städa och chatta med flickan från Malaysia. Det sistnämnda är dock ingen större överraskning, då jag förmodligen talar med henne mer än alla andra (inklusive mig själv) sammantaget. Sen dricker jag kaffe, mycket kaffe.

Så, eftersom att jag inte vill att detta ska vara en tråkig blogg, så bjuder jag på en rolig bild nu. (nåja, kanske på gränsen till lätt vulgär, och mannen på bilden uppskattar säkert inte detta. Men det är inget jag kan ta hänsyn till)
Detta är Juckpuck!

Idag är det dags för ett experiment! Ska laga en malaysisk kycklinggryta, frågan är hur detta kommer sluta. Har fått ett spännande recept från tösen ifrån Malaysia.

---

Efter mycket hårt arbete med en hel del del svordomar, och ett kök i KAOS, blev detta resultatet. Jag fick improvisera lite dock, i och med att jag köpte lite kokosmjölk som råkade vara 3 år för gammal. Jävla pekås... Men vanlig mjölk gick bra. Riktigt gott, och riktigt starkt!

Bara för att jag är alldeles för omotiverad för att skriva ett långt inlägg, så bjuder jag på några bilder istället.

Istället beger jag mig ut i värmlands urskogar, för att hälsa på min gamle morfar som fyller 70 år. Uppe på ett litet berg, där teknikens under inte släpps in.

Fy fan vilket flyt Bajen har nu. 3 säkra mål har de på något sjukt, på gränsen till mirakulöst, sätt räddat. Helt vansinnigt. Lika dåliga som kalmar var i första, lika bra är de just nu! Helt sanslöst. Men hur som helst är det nog en av de bästa 0-0 matcherna jag sett. (nåja, jag har glömt första halvlek) Nu - Förlängning.

Nu - Ett skott i stolpen. Jag är mållös!! Precis som kalmar. Skit...

---

Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge! Dauda, 1-0 till Kalmar. Så jävla skönt! Underbart! 4 minuter kvar.

---

Slut! 1-0 till Kalmar. Final på skansken i september igen. Vilken match det blev!

Ja, vad säger man. TOTALT bissart. Blev plötsligt addad, och jag får detta. Mycket, mycket märkligt. Spam på en helt ny nivå?

Jag begriper inte varför jag fortsätter hoppas varje dag. Det är ju fullkomligt omöjligt for favoriterna att leva upp till ens förhoppningar. Antingen är det grymt jävla oflyt - Som Kallur, Ara och Alshammar. Eller så har växjöbor bor bytt gren, och gett upp ett givet guld. Men oftast räcker de bara inte till. De tre medaljerna vi har tagit är superskrällar. Vi får väl njuta av den insikten i alla fall. Men visst måste detta vara en av de sämsta olympiaderna någonsin? TV:n är nära att få flyga ut genom fönstret. Man blir så frustrerad!

En av OS höjdpunkter pågår just nu, herrarnas höjdfinal. Inte för att jag har några förväntingar på det hela, men en hel del förhoppningar. Vi kan ta guld här, även om jag inte tror det. Men Stefan Holm, är ju alltid Stefan Holm, och man kan nog aldrig räkna ut den mannen. Såååå, kom igen nu HOLM! Ge oss GULD!

Dessa japaner...

Första OS-finalen i Tennis för Sverige på 96 år kommer det att bli, efter en äckligt lång match. Så vi har i alla fall minst ett silver till! Alltid trevligt.

Nu är det kvartsfinal, Tyskland - Sverige i damfotbollen. Men jag får fnatt på kvaliten till och från, i synnerhet allt slarv! Men tyskland vinner. Det är mitt tips, förlängning nu. Nu blir det pommes-förtäring för min del. Adjö!

Jag sitter och tittar på tennis, av alla sporter. Men det är ju sådant som kan hända även den bästa. Problemet ligger dock i att jag tycker att det är jävligt spännande, och att jag verkligen lever mig in i matchen. Det är OS-semifinalen i herrdubbel, mellan Sverige och Frankrike, och det är grymt spännande. Den har hållt på i evigheter nu. Så nu sitter man och hoppas på att de ska få vinna den här matchen, då vi kan lyckas skrapa ihop en garanterad medalj till. Men sådant engagemang från min sida, i sporter jag inte bryr mig sker bara i OS.

Nu har även damfotbollsmatchen mellan Sverige och Tyskland börjat, något som kanske skulle kunna tänkas ligga mig närmare hjärtat. Men nu är det Tennis som gäller. Sjukt? Ja...

Blir imorgon 11:05 och är framme i Karlstad vid 23, glömde helt av att skriva det, trots att det egentligen skulle vara poängen i det förr inlägget. Men så är det när man är tankspridd. Hur som helst, så blir det den nya Batman-filmen ikväll åde. Ha dé!

Sitter hemma hos Crille nu och parasiterar. Men jag har vissa problem med hans dator, en bärbar mac, som jag inte rikigt begriper mig på. Men förhoppningsvis ska jag väl kunna författa något liknande ett blogginlägg. Crille har flickvännen hos sig, så jag behöver ju inte skämmas allt för mycket över att jag brukar hans dator, allt medans de två ligger på sängen och gullar. Men jag vill också vara nykär! Men då ska man ju lyckas hitta en Quinna, då jag hört att det underlättar.

Sen det senaste inlägget har det blivit en del festande, bl.a. "klassfest" som kanske inte var direkt fullsatt. Men jag lovar att jag ska bjuda på lite bilder så fort jag kommer hem, då jag faktiskt passade på att ta ett och annat fyllekort. Men tyvärr räcker inte batterierna särskilt länge, vilket är sådär måttligt upphetsande. Jag måste helt enkelt skaffa uppladdningsbara batterier snart. Men man ska ju få den där berömda tummen ur, och försöka komma ihåg det, vilket är lättare sagt än gjort.

Igår var det bakfylla och fotboll som gällde, och jag är egentligen fortfarande ganska sliten åde. Kalmar FF ångar i alla fall på, och gör sanslöst mycket mål. Det ska bli intressant hur många mål Ingelsten kan göra den här säsongen egentligen.

Det är onekligen en drog man kan överdosera, i synnerhet lilla Prich. Som faktiskt lyckades däcka under första halvlek på matchen mellan Kalmar FF och AIK. Jag är grymt imponerad. Även om jag inte var långt efter, om man ska diskutera blodets alkoholhalt. En galen överkonsumtion helt enkelt, men kul var det!

I övrigt kan man ju tillägga att det blåste upp till orkan här nere på denna ön lagom till att jag kommit ner. Vilket man tydligt kunde se dagen efter. Sen passade jag och John på att ta oss ett dopp i det iskalla havet, någon efter midnatt igår kväll då det fortfarande blåste på ordentligt. Mycket spännande!

Just nu sitter jag hemma hos Prichs mor, där det ska bjudas på mat. Vilket blir den första riktiga måltiden sedan jag kom hit. Annars har kosten enbart bestått av alkohol och snabbmat av olika typer.

Om knappt två timmar påbörjar jag bussresan mot sydligare breddgrader. En ovanligt snabb resa dessutom, då den "bara" tar lite drygt 8 timmar till kalmar. Sen ska jag ju förvisso över till öland, och mörbylånga. Men väl i Kalmar slutar jag räkna timmarna, då man ju trots allt är på hemmaplan igen.

Jag gick faktiskt upp vid 8 idag, för att jag skulle kunna göra mig i ordning ordentligt. Vilket kanske var lite väl ambitiöst, då det inte tar så lång tid för mig att packa och göra mig i ordning, eftersom jag trots allt inte är av det quinnliga könet. Vilket gör att jag ifrågasätter det kloka i att stiga upp så tidigt. Men å andra sidan vaknade jag innan klockan ringde av någon märklig anledning, som om jag har någon inbyggd väckarklocka. Men att det är småsegt just nu, och att ögonlocken är ovanligt tunga går inte att bortse ifrån. För självklart somnade jag sent inatt, även om jag försökte vara duktig och tog lite sömntabletter och lade mig tidigt. (nåja, klockan var väl 2). Men sista gången jag kastade ett öga på klockan var hon halv fyra på morgonen.

Förövrigt är de nya tvätt-tiderna himla praktiska, då jag igår hade tid mellan 20-24, och man är helt ensam och kan tvätta ifred. Det är dessutom alltid lediga tider, så man behöver inte ens boka en tid i förväg, i synnerhet inte på kvällen. Fullkomligt strålande!

Näe, nu ska jag tala vidare med Malaysiskan.

Som i de där trissreklamerna. Plötsligt händer det som man aldrig hade förväntat sig egentligen. Plötsligt kommer det fram någon som liksom försvunnit ur ens liv för länge sedan, bara sådär. Chocken är fullkomlig.

Det var nämligen så att min gamla styvfar precis slog en signal. Den senaste gången jag såg eller pratade med honom, tror jag var utanför korvkiosken, vid busstationen i Torsås för 8 år sedan. Då jag gick mitt första år på gymnasiet i det lilla samhället. För efter det att mor gick bort, så hördes vi i princip inte mer. Korvkioskmötet sist var nämligen bara en ren slump. Tills idag. Du kan ju föreställa dig hur förvånad jag blev. Men trots att det var åtta år sedan sist, så hörde jag omedelbart vem det var. Det förvånar mig lite.

En annan märklig sak är att jag tänkte på honom för någon dag sedan, och funderarade på vad han kunde tänkas syssla med nuförtiden. Men vad som är ännu märkligare är ju tajmingen, då jag faktiskt ska neråt landet redan nu i helgen. Så kanske ska man passa på att hälsa på den numera gamla gubben när man ändå är där. Han är ju trots allt något av en fornlämning, från den tiden innan allt började gå åt helvete. Från den tiden då man bodde i en friggebod på Revgatan i Mörbylånga, och var tämligen bekymmersfri. Från den tiden då man visste att man alltid kunde hitta morsan rökandes under köksfläkten.

Han ringde dessutom under mitt författande av ett bittert inlägg angående min morfars telefonsamtal tidigare idag, som gav mig grav ångest. Men tack och lov så ringde han, och gav mig något annat att rikta alla mina virriga tankar på.

---

Det kan inte vara meningen att jag ska städa idag. För direkt när jag drog igång, så ringde Juckpuck. När vi hade talat klart dröjde det mindre än en minut innan morfar ringde och gnällde över att jag var arbetslös, och 5 minuter efter att jag sluppit höra mer av det, så ringde den gamla styvfarsan. I vanliga fall ringer det aldrig i den där jäkla telefonen, eller ja, Christina ringer lite titt som tätt i och för sig, men hon är undantaget som bekräftar regeln. Men nu har jag i alla fall dammsugit, och sprungit upp på vinden med diverse ting som inte har i lägenheten att göra.

-Bra, Johan!
-Tack, Johan.

Minta maaf - Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen på ovanligt länge. Jag har egentligen ingen bra ursäkt heller. Utan det beror nog helt och hållet på någon form av skrivkramp, och det ligger hur många utkast som helst som inte blivit klara, och än mindre publicerade. Men jag har haft total fokus på att lära mig Malay, vilket inte är helt enkelt, även om det faktiskt råkar vara betydligt lättare än när jag försökte ge mig på Mandarin. Dels för att de faktiskt använder samma bokstäver som västerlänningar, och dels att jag har någon som agerar lärarinna.

Sen skäms jag extra mycket över att jag faktiskt ska ner till Öland på söndag, vilket gör att det kommer bli ännu mindre bloggande nästa vecka. Men jag ska försöka bättra mig. Jag lovar!

Selamat malam!