För då blir uppenbarligen flygplatspersonalen en aning förbittrade. Vilket uppmärksammats utomlands. Själv har jag helt missat det tills nu, och jag blir bra sugen på att se vad det är för program.

Mina damer och herrar, nu ska ni få ta del av något av en världssensation. Jag var nyss ner på stan och handlade kläder, ja, du läste rätt, kläder. Förvisso spenderade jag inte större pengar, men ändå. Ett par shorts och ett linne, för 200 kronor. Det är ett helt klart överkomligt pris. Så nu behöver jag inte svettas så in i helvete när jag är ute, då jag har burit svarta jeans hela sommaren. Sen kan man ju diskutera om jag inte skulle gjort denna investeringen tidigare, men man får inte glömma att jag avskyr att handla kläder. Det är något med klädbutiker som får min mage att vändas ut och in. Förmodligen för att jag tycker att jag ser bedrövlig ut i alla jag provar. Men nu när det varit så fruktansvärt varmt de senaste dagarna, hade jag inget val.

Hade det inte varit för att jag innerligt avskyr modebloggar, så hade jag eventuellt lagt upp bilder på mina inköp. Men nu råkar det vara så att jag är så otroligt trött på detta, så jag tänker inte ens avslöja vart jag köpt dem. Så det så.
För som jag nämnt i ett inlägg för ett tag sedan, så är modebloggarna som en farsot som det inte tycks finnas någon hejd på, är det en ung quinna som driver en blogg, så är det i fler fall än hälften så att den beskrivs i någon mån som en mode-blogg. På de mest lästa bloggarna på bloggtoppen till exempel, så har du i princip enbart exempel på vad jag är allergisk mot.

Men tack och lov finns det inget som tvingar mig att läsa skiten.

Nu ska jag genast upphöra med bitterbloggandet, och fokusera på att dricka lite vatten och försöka få någon svalka, eventuellt i form av ett dopp i älven. Någon som följer med?

Som inte befinner sig i Lund, trots att min traffic-feed antyder till något så fruktansvärt. Istället sitter han förmodligen i Kalmar trakten och bloggar. Jag höll på att dö av skratt när jag läste hans "topp fem-lista på hur jag bäst skulle jämföra mammas argument med orimliga händelser hämtade från djurriket:"

Det enda jag kan göra nu, är alla falla på knä inför denna bloggandets gud och givetvis bjuda på en ----> länk. <---- så att även ni andra kan ta del av det hela. Det är värt att läsa vartenda litet inlägg den mannen har publicerat. Galning eller Geni, döm själva.

Provade digitalkameran som min underbara faster skänkt mig, när jag var ute och badade ikväll.

Vad gör min gode vän Juckpuck mitt ute i Kalmar sund? Har han inte lärt sig att man inte ska simma med mobilen på sig?

Jag läste den här artikeln på aftonbladet precis. Jag drabbades av en märklig form av skräckblandad förtjusning. Glad blev jag över att få det bekräftat att det finns folk som verkligen inte kan ha något liv. Att ringa in till SVT för att klaga på att nyhetsankaren har en mustasch är ju helt bissart. Är det så svårt för de som tittar på nyheterna att se den där mustaschen? Har den någon form av hypnotiserande effekt, att människor inte kan koncentrera sig på annat än just hans hårväxt strax söder om näsan.

Nåja, jag hade nog också kunnat ringa in och klaga på en mustasch, i brist på allt annat. Men bara om den satt på en kvinna vill säga. Eller kanske om han skulle haft den som en liten svart fläck under näsan, i kombination med sidbena och tysk brytning.

Men nu var den ju faktiskt helt oskyldig, förvisso ganska ful, men helt oskyldig. Men visst är det skönt att folk har något att klaga på.

Idag har jag roat mig med att försöka lära Malaysiskan att tala Svenska. Med de grundläggande orden och fraserna, som t.ex. hej, hur mår du, jag heter, samt Kalmar FF är det bästa fotbollslaget i världen. Det sistnämnda var givetvis det första vi tog tag i. Riktigt trevligt faktiskt, och sen får jag väl be henne lära mig lite Malajiska. Mina mer eller mindre tappra försök att på egen hand lära mig Mandrarin har dock falerat.

Igår hade jag, enligt bloggens egna räknade 36 unika besökare. Det är bland det högsta så här långt! Mycket trevligt.
Igår kväll fick jag fnatt på allt vad internetuppkoppling heter. Inget ville fungera som det skulle, både msn och YM dog titt som tätt, och till slut tackade hela internet för sig och tvärdog. Jahapp, tänkte jag och släpade min berusade kropp till sängen, drog igång Arn - Riket vid vägens slut på ljudbok, och somnade sedan gott.

När jag sedan började vakna till för några timmar sen, kände jag hur gårdagens öl-intag kraftigt påverkade mitt välbefinnande. Som om inte det var nog så var internet fortfarande dött, och det är ju en enorm katastrof för mig. Utan internet blir jag nämligen tokig. I mitt misärabla tillstånd försökte jag med att starta om routern. Det fick dock inte det utfallet jag hade hoppats på, utan ordning blev det först när jag startat om datorn, märkligt nog. Vad felet var har jag således ingen aning om, och tror inte ens min stackars dator kunde begripa det heller.

Just det här med att packa tycks vara en könsfråga. De quinnor jag talat med angående detta, och de jag själv fått se "in action" tar dagar på sig att packa. Själv packar jag på högst en halvtimme-45 minuter. Då ska det tilläggas att man tar det lungt. För faktum är att man ska ta med sig kläder, hygienartiklar och lite smått och got som mobil-laddare och dylikt. Men hur lång tid tar det egentligen att gå mellan garderoben och resväskan? Visst att man kan få stå där några sekunder och avgöra vilka kläder man ska ha med sig. Men att tillbringa flera dagar till att packa är ju totalt vansinnigt.

Jag börjar tro att just själva grejen med att packa är en kvinnlig komplott, för dem att kunna lösgöra tid, och låtsas vara upptagna. För det kan aldrig  ta mer än en timme att packa ned det man behöver. Hur inneffektiv man än må vara.
Stridssäcken i lumpen packades t.ex. på 5-10 minuter, och då var det verkligen en pärs att få ner allt som reglementet krävde. Så det är något som jag verkligen inte begriper. Så finns det någon kvinna där ute som kan sprida ljus över mysterium, så lämna gärna en kommentar.

Nu har jag precis kommit hem från mitt första besök hos psykologen. Det blev lite av en aha-upplevelse. För jag ska göra en totalgenomgång av mina förmågor. Som inlärning, logiskt tänkande, språklig förståelse och dylikt.
Idag var det logiskt tänkande och inlärning som gällde. 3 olika test.

Först ut var inlärningen och minnestest. Han läste upp 10 vanliga svenska ord, sen 10 sekunder efter att han slutat läsa, skulle jag upprepa dessa orden. Första gången klarade jag 4 av ord. Sen fortsatte vi med samma sak, samma ord, 10 gånger. Jag klarade som mest 7 eller 8 ord på en omgång. Men oftast mellan 4-6 ord. Det var helt omöjligt, allt bara snurrade, inget ville fastna när det blev så mycket på samma gång.

Sen kom två övningar med logiskt tänkande, den första med ett antal bilder som jag skulle sätta i rätt ordning, och berätta en vad som händer. Sen en där man fick lägga ut kort som var av olika färg, former och antal i olika kombinationer. Båda dessa gick helt utan problem. Mellan dessa övningarna fick jag dessutom repetera orden som jag haft på inlärningsövningen. Märkligt nog så kom jag ihåg ungefär lika många då, som precis efter.

Så redan nu börjar det komma fram att jag har just inlärningssvårigheter. Alltså, saker och ting går in genom ena örat, och ut genom det andra lika fort. Men det som väl har fastnat sitter kvar. Det är sånt jag känner igen så väl. Folk som känner mig känner nog igen det också, säger de åt mig att göra tre saker, så kommer jag ihåg en av dem. Såvida jag inte skriver upp det, eller påminns på annat vis. Det är ganska skönt att få det bekräftat faktiskt. Jag har ett teflonminne helt enkelt. Vilket kan var väldigt stressande, och jobbigt. Som när man bli tillsagd, klart och tydligt vad man ska göra. Men när personen som sagt till mig har gått iväg, är hälften borta. Då har jag att välja mellan att gå tillbaka och be om att det blir upprepat, eller gissa mig till vad han antagligen sagt. I vilket fall som helst riskerar man att bli idoitförklarad.

Intressant var det i alla fall. Dessvärre ska han på semester, så det blir först i september resten av testerna blir av.

...Bjuda på den här länken. Så bra!

Det är ju alldeles uppenbart. På lunarbloggen avslöjade jag att jag kunde se vilka som klickar på länken jag har där. Länken går ju givetvis hit. Hittils har 100% av de som läser bloggen tryckt på länken. (jaja, visserligen bara två, varav en av dem besöker bloggen hela tiden) Men faktum är att jag ser när någon besöker bloggen, och vart de är ifrån. (Nåja, Crille är enligt traffic-feeden ifrån Lund, men annars funkar det nog rätt bra) Så med andra ord kan jag ju med uteslutningsmetoden, dels lista ut vilka som läser bloggen, och dels vilka som vägrar trycka på länken. Fullkomligt fenomenalt!

Gud vad skönt att bloggstress inte tycks drabba män. Men i och med att jag har ständig semester så kanske jag ligger i riskzonen, trots att jag föddes med penis? Fast... Näee...

Jag plockade upp en skjorta för en stund sedan. Självklart var den ostruken, men jag ville ha den idag. Så var det bara, och då var jag tvungen att stryka. Då sätter jag givetvis strykjärnet över tummen. Så nu luktar det stekt fläsk.
Men frågan är ju hur dum man är då man börjar stryka sin tumme. Men den blev lite slätare, och glansigare. Men främst röd. Så vad jag vill komma fram till är att jag är ett pucko, och jag har strukit en skjorta.

Kalmar vinner som vanligt.

Imorgon bär det av till min faster och kusin i molkom, syrran och johnny skulle också dit. Så det kommer nog bli kanon! För jag har kommit att tänka på något fruktansvärt, jag har knappt spelat någon fotboll den här sommaren. Det är nästan lite sorgligt om jag ska vara helt ärlig. Men jag får lura ut Erik till något närbeläget fotbollsmål, så att vi rättar till det problemet. Sen kommer jag ju naturligtvis ta med mig mina fiskegrejer. (Förhoppningsvis ska jag väl kunna lösa gäddmete-problemet på något bra sätt också.

Ska bli gött att komma härifrån lite också. Ut ifrån lägenheten, och bort ifrån stan. Även om det blir till ärkehålan Molkom. Jag funderade på att bege mig redan idag, men somnade så sent inatt - och vaknade sent - att jag kände att det var bäst om jag var kvar idag, och göra ett tappert försök att få ordning på min katastrofala dygnsrytm. (dvs. trycka i mig en halv karta av mina sömntabletter och hoppas på åtminstone en placeboeffekt)

Hur som helst, så bjuder nog inte den här dagen på så mycket. Ska eventuellt unna mig en Pizza eller en Kebabrulle ikväll. För varje kväll har jag fått ett sånt läskigt sug efter Fyrkantens gyrostallrik med stark sås. (Så stark att det svider när du skiter dagen efter) Tyvärr råkar Fyrkanten ligga vid centralstationen i Kalmar, så en kebabrulle här nere vid kvarnens får väl vara ett halvdant substitut till de riktiga grejerna. För faktum är att deras gyrostallrik ensamt är en anledning, god som någon, att flytta kalmar.

Av någon märklig anledning har jag inte varit bakis idag. Jag vaknade dessutom redan vid 7 på morgonen, helt utvilad. Ett par timmars sömn bara. Jag måste poängtera att gårdagen var fullkomligt galen, men inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt, utan mest på ett jäkligt konstigt sätt. Vissa saker var så konstiga att jag inte ens kommer nämna det i den här bloggen, och då är det ganska illa. Haha.

Imorgon är det dags för Allsvenskan igen, botten mot toppen, IFK Norrköping mot Kalmar FF. Jag har varit bra sugen på att åka dit och se den i Norrköping, men det är så omständigt att resa ner dit tyvärr. Så jag tror nog att jag blir kvar här, och kanske beger mig ner till stan, för att kolla om någon pub behagar att sända matchen. Vilket tyvärr inte är alltför vanligt.

Nu är det dags att laga lite mat tror jag. Men vad?

är jag inte nykter, inte någonstans. En mycket märklig, och rolig kväll har det varit. Jag har bl.a. Träffat Sven-Erik Magnusson, du vet han i sven ingvars, när denna var ute och rastade hunden. Sandra, som var med, sa "hej Sven-ingvar" samtidigt som hon kelade med hans hund. Han svarade "Sven-Erik". Sandra blev lätt irriterad, men jag kan förstå den gamle fylleköraren, då det inte kan vara lätt när folk kallar en Sven-Ingvar. :)

Efter detta blev det stan, där man mötte de mest oväntade människor, som plötsligt bjöd på både det ena och det andra.  Så nu är man inte nykter, inte ens i närheten. Så nu ska jag sova, och förtränga att jag ens författat detta inlägg.

Jag måste bara säga det, att WALL·E förmodligen är den sötaste filmen någonsin. Jag sitter här nu efter att ha sett den sista halvan och är alldeles till mig. Den är så genial, och det är en film som nästan bara består av två repliker, "Wall-E" och "Eva". Men så fin den var. Så himla mysig rakt igen. En söt film. Wow. Jag vet inte ens vad jag ska säga mer än så, saknar ord. Tyvärr får vi svenskar vänta tills den 5 september innan den går på bio här.

Det är en animerad film av Pixar, som handlar om en robot, WALL·E, som ska städa på jorden efter att människorna flytt ut i rymden. Sen en dag kommer det ett rymdskepp och släpper av en annan robot, Eva, som tycks leta efter någonting speciellt.

Sen får ni ta reda på resten själva.